Våga göra något osvenskt – pruta

Uppdaterad 2020-09-23 | Publicerad 2003-08-25

TV-BUTIKEN Hmm, den här videon var dyr, tycker Aftonbladets reporter. Kan du inte lägga till något mer? - Okej, du får med en scartkabel för 200 kronor. Men det är allt, säger butiksbiträdet David Norberg.

Konsumentverket tipsar oss om vägar för att sänka priset. Men fungerar det i verkligheten?

Aftonbladets reporter Nils Olauson gav sig ut på stan och prutade för fullt.

Resultatet var minst sagt blandat. Likaså reaktionerna från personalen.

Semestern är slut - och så också pengarna?

Inled hösten med att gå i prutskola.

- Det finns ingen anledning att känna obehag, säger Weikko Skoog, avdelningsdirektör på Konsumentverket.

Indiern räknar med att du prutar, italienaren har det inbyggt i shoppingsystemet - men svensken betalar vad varan kostar.

Här finns ingen tradition att dividera med handlaren eller automatiskt ifrågasätta defekta varor med prissänkning som argument.

Märkligt, menar Weikko Skoog som tycker att vi borde ha lärt av utlandsresorna.

Prutmotstånd

- Det finns ett motstånd mot att pruta i detta välordnade land. Inte ens när det handlar om riktigt stora pengar, som vid val av el-leverantör, bryr vi oss. Svensken är väl rädd att verka snål eller göra bort sig.

Känslan är helt obefogad eftersom vi lever i en marknadsekonomi och en sådan bygger på avtal mellan säljare och köpare.

- Rätt pris är det som kunden är beredd att betala, rätt pris har absolut inget att göra med inköpspris och hyror, säger Konsumentverkets expert.

Finns utrymme

Vad kunden måste ha i åtanke är att säljaren alltid har ett påslag, för att täcka sina kostnader och för att göra vinst. Påslaget kan vara mer än 100 procent. Därmed finns alltid utrymme för prutning.

- Det är det personliga prutandet som tycks vara besvärligast, att hänvisa till att man har rabatt på grund av medlemskap i Villaägarna går oftast bra.

Flera skäl att pruta

Det finns flera skäl till att börja pruta, enligt Konsumentverket:

Granska varan. Om en vara är dyr ska man känna att man får full valuta för pengarna.

Det finns alltid varor som inte är helt perfekta, med kort datum eller dålig söm. En såld vara gynnar bägge parter.

Ha koll. Samma vara kostar olika i olika butiker, inte minst hemelektronik.

De stora pengarna. Försäkringar, banklån, el, tele - det finns prutmån även hos de största bolagen. En bra kund kan ofta få "rabatt", vilket är samma sak men finare uttryckt.

Så här gör du:

Britt Peruzzi