Experten om kritiserade reklaminlägget: ”Juridiskt gränsland”
Influencern marknadsförde NFT-konst – projektet havererade
Publicerad 2023-08-23
Vanja Wikström har anklagats för att ge en falsk bild av vilken ekonomisk vinning hennes NFT-konst skulle innebära för köparna.
Influencers som gör reklam för finansiella tillgångar är ett svårnavigerat område, säger advokaten Martin Zeitlin.
– Men det är klart att konsumenter är skyddsvärda i förhållande till den här formen av marknadsföring.
Influencern Vanja Wikström och hennes man Niklas Malmqvist sjösatte sitt NFT-projekt under sommaren 2022. Digitala konstverk med ett ”högt konstnärligt värde” såldes med kvinnor som målgrupp. Viss del av intäkter från andrahandsförsäljningar skulle gå till forskning om ME.
Men ett drygt år senare lägger paret ner World of Alidia. De har inte fått in tillräckligt med pengar, NFT-marknaden har kraschat och till ME-forskningen har paret bara donerat 500 kronor.
– Jag förstår att folk är besvikna. Jag är själv besviken, det här var mitt eget hjärteprojekt, säger Vanja Wikström till Aftonbladet.
I sociala medier har det höjts röster för att Vanja Wikström och Niklas Malmqvist vilselett köpare genom att ge falska förhoppningar om framtida ekonomisk vinning i NFT-projektet.
I ett blogginlägg från 10 mars offentliggör Vanja Wikström World of Alidia för sina följare. Högst upp skriver hon: ”Innehåller reklam för World of Alidia / Ej finansiell rådgivning”. I samma inlägg skriver hon senare om andra NFT-projekt där enskilda konstverk är värda upp till 22 miljoner kronor.
Martin Zeitlin är advokat och jobbar bland annat med marknadsrätt. Utan att uttala sig om det specifika fallet säger han att fenomenet med influencers som skriver om olika former av tillgångar är svårnavigerat.
– Det är två dimensioner av det. Krypto och NFT:er är i gränslandet mellan vad som är traditionella finansiella produkter och det som är något helt annat och kanske träffas mer av den traditionella konsumentskyddslagstiftningen.
– Därutöver har man hela situationen med att det är en influencer som är en näringsidkare i någon bemärkelse, samtidigt är det en privatperson som yttrar sig, säger Martin Zeitlin.
Han menar att det juridiska läget i Sverige är oklart gällande fenomenet men att konsumenter i USA väckt grupptalan i liknande fall, där man getts en viss bild och sedan blivit av med pengar och velat ha kompensation.
– Så vitt jag känner till finns det inget alls sådant på gång i Sverige. Men det här är framtidens saker, så vi får se vad som komma skall. Det kan mycket väl vara så att den här typen av fall sätter igång olika former av tillsynsinsatser eller att privatpersoner som förlitat sig på det här känner sig vilseledda.
Så att skriva ”ej finansiell rådgivning” i ett sammanhang där man samtidigt pratar om eventuella finansiella vinster är ett gränsland som inte prövats tillräckligt?
– Precis. Inför sådan här problematik bör man alltid fråga sig, var är myndigheterna? Finns en handlingsplan? Det är klart att konsumenter är skyddsvärda i förhållande till den här formen av marknadsföring, som man kan utgå från att det är i någon form, säger Martin Zeitlin.
Vanja Wikström menar att hon och maken Niklas Malmqvist la ner sina själar i projektet och såg framför sig intäktsströmmar i hundratusentals- och miljontalsklassen.
– Vi har jobbat väldigt hårt och försökt allt, men marknaden har varit extremt trög och nu är den i princip död. Vi har inte lyckats genomföra den vision som vi hade. På sikt finns en förhoppning om att marknaden vänder och NFT:erna blir mer värdefulla igen, men det är inget jag kan garantera, säger Vanja Wikström.