Kronan rasar till ny bottennivå: ”Den kan komma att sjunka ytterligare”
Publicerad 2023-09-18
Raset för den svenska kronan fortsätter till ett nytt bottenrekord.
En euro kostar nu tolv kronor på valutamarknaden.
– Vi har dåligt rykte helt enkelt, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
Det har varit ett tufft år för den svenska kronan.
Bara i år har den tappat drygt sju procent mot euron – de senaste tio åren ligger nedgången på nästan 40 procent.
På torsdag väntas Riksbanken höja räntan.
Står sig även dåligt mot dollarn
Det är inte bara euron som den svenska kronan står sig dåligt mot.
Även mot dollarn ligger den dåligt.
En dollar kostar nu 11,24 kronor, vilket är den svagaste kronkursen mot dollarn i år. Bottenrekordet mot dollarn ligger på 11,50 kronor och sattes förra året.
Det är en nedgång på 7,5 procent sedan årsskiftet.
Chefsekonomen: ”Inga tecken på vändning”
Kronans bottenrekord är väntad och utan tecken på vändning i närtid, enligt Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.
– Även om tolv kronor per euro är vår bottenprognos finns risk för att den kan komma att sjunka ytterligare, säger hon.
Anledningarna bakom kronans ras är flera, enligt Winsth. Dels är det saker vi kan påverka och saker som ligger utom vår kontroll, som att vi tillhör en liten öppen ekonomi.
Men huvudanledningen är, enligt Winsth, att Sverige har ett allmänt dåligt rykte, som vi varit dåliga på att dementera eller nyansera.
– Vi har flera inhemska skäl som sticker ut och som skapat oro internationellt. Det finns oro för delar av den kommersiella fastighetsmarknaden och bostadsmarknaden med hög skuldsättning och risk, en bild som är onyanserad.
”Sverige har dåligt rykte”
Liknande svarta rubriker har målats upp för omvärlden gällande Sveriges pågående kriser. Ansökan om Nato-medlemskapet som drar ut på tiden, koranbränningarna och skjutningarna skapar varningsflaggor för utländska investerare.
– Vi såg i somras efter Kristerssons pressträff gällande Nato-medlemskapet att kronan stärkes. Även om det inte räcker enskilt, så har sådana saker betydelse, säger hon.
– Vi har dåligt rykte helt enkelt och det är upp till oss att berätta att det finns många bra saker med Sverige.
Den mörka bilden av Sverige är inte nyanserad, enligt Annika Winsth. Hon tycker att alla har ett ansvar att nyansera den. Och att finansminister Elisabeth Svantesson har alla möjligheter att göra det trovärdigt genom att lyfta de goda sidorna av svensk ekonomi.
– Jag tycker att finansministern varje dag borde gå ut och prata om de starka offentliga finanserna, de robusta bankerna, den starka arbetsmarknaden och hushållens höga sparande, säger Annika Winsth.
Euron kan bli het fråga
Enligt chefsekonomen är det dåliga ryktet, tillsammans med en ”extremt expansiv politik” där Riksbanken använt kronan för att få upp inflationen när inflationen varit låg, de huvudsakliga anledningarna till den svaga kronan. På kort sikt kan en höjd ränta driva upp kronans värde, på lång sikt är det en förtroendefråga.
Men Riksbankens verktyg för att höja kronans värde kommer inte problemfritt.
– I närtid måste man höja räntan, åtminstone lika mycket som andra centralbanker. Men det är en balansgång, för det riskerar att sätta ytterligare press på hushållen och den kommersiella fastighetsmarknaden, säger hon.
Enligt Winsth betalar vi nu notan för en ”extremt expansiv politik” – alldeles för låga räntor när konjunkturen var god och senare överhettad.
Men om vi kan behöva byta valuta är det för tidigt att svara på, enligt Winsth. Däremot kan en ytterligare sänkning av kronan skapa hård press från företag och privatpersoner. Då kan läget bli ett annat, och det fort, enligt Winsth.
– Jag tror inte på det politiskt i nuläget, men om det blir ännu värre, att kronan når, säg, tretton kronor per euro kan det snabbt bli en het fråga. Lite som Nato-svängningen, säger hon.