Chefsekonomen om 2023: ”Det kommer att bli tuffare”
Uppdaterad 2022-10-24 | Publicerad 2022-10-22
Sex av tio svenskar tror att de har mindre pengar att leva på om ett år, visar en ny undersökning från Handelsbanken.
En tydlig anledning till det är de höjda elpriserna.
– Hushållen gör rätt i att förvänta sig tuffare tider 2023, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Höga energipriser, höjd inflation, höjda räntor och samtidigt en fallande reallöneutveckling.
Det gör att 58 procent av de tillfrågade i Handelsbankens undersökning tror att de kommer att ha mindre pengar att leva på under 2023, efter att de betalat sina fasta utgifter.
Stigande elpriser är den faktor som de tillfrågade tror kommer att påverka privatekonomin mest. De som är mest oroade över detta är personer i åldrarna 50 till 79 – i de åldrarna finns flest husägare.
Högre räntor kommer på andra plats över orosmoln.
”Realistisk bild”
Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, anser att svenskarna tänker rimligt.
– När elpriser, räntor och matpriser stiger och löner inte ökar i samma utsträckning så kommer man att få mindre kvar i plånboken. Det är en realistisk bild av verkligheten. Ekonomin kommer att bromsa in, det kommer att bli tuffare, säger hon.
Banken räknar med att detta kommer att påverka vår köpkraft. Vi kommer att handla mindre och billigare, och kanske spara in på fler saker.
– Alla kommer på något vis att behöva se över vad man lägger pengar på, och hur man sparar. Det är bra att ha en buffert så att man kan klara av olika typer av oväntade utgifter.
Men det finns också en risk med just detta. När hushållen minskar sin konsumtion påverkar det Sveriges ekonomi. Det kan leda till stigande arbetslöshet. Handelsbanken gör prognosen att arbetslösheten kan gå upp något under 2023, från dagens 6,9 procent till ett genomsnitt på 7,4 procent under 2023 och 7,9 procent under 2024.
Tuffast för serviceyrken
Just arbetslöshet är däremot de tillfrågade i undersökningen inte lika oroliga för.
Också rimligt, enligt Christina Nyman:
– Även om arbetslösheten stiger kommer de flesta att ha kvar sina jobb.
Så vilka kan få det tuffast?
Även om husägare ser ut att känna av det ekonomiska läget mest i plånboken, så kan det bli en annan grupp som råkar mest illa ut.
Nämligen anställda inom serviceyrken – som kan bli arbetslösa när svenskarna slutar gå på restaurang.
– De som riskerar att råka mest illa ut och kan få det riktigt besvärligt är personer som arbetar inom serviceyrken. Det är där man drar ner på sin konsumtion. Det är branscher som hade det väldigt tufft under pandemin, och som precis börjar återhämta sig igen. Här kommer man att börja strama åt, och få svårare att behålla arbetskraften.
– Här kommer det att bli kännbart för företagare och privatpersoner.
”Krävs särskilda insatser”
Alla kommer att känna av en tuffare ekonomi, konstaterar Christina Nyman.
Och för de som får det allra värst bör det komma stöd, som det högkostnadsskydd för höga elpriser som den nya regeringen lovat, och den förra regeringen tillsatt en utredning om.
– De flesta hushåll kommer fortfarande att ha mat på bordet, men det kommer att vara de som får det riktigt besvärligt. Där krävs särskilda insatser.
Är du orolig för de kommande 12 månaderna?
– Det jag är orolig för är att det är svårt att veta hur kraftig den ekonomiska inbromsningen i Sverige och världen kommer att bli. Centralbankerna måste höja räntorna ganska mycket för att hejda inflationen. Men det är en väldigt fin balansgång. Jag kan vara lite orolig för att det sätter igång en spiral och att det blir sämre än jag tror. Det är svårt att överblicka konsekvenserna när man går från en lång period av låga räntor till högre räntor samtidigt som man har en elkris och inflation.
När är krisen över?
– Vi är inte riktigt inne i den än. Arbetsmarknaden är fortfarande väldigt stark. Men det kommer att bli tuffare framåt vintern och våren. Någon gång under 2024 börjar det vända till det bättre igen. Då har centralbankerna höjt räntan så pass mycket att man har kontroll på situationen och ekonomin kan återhämta sig.