Chefsekonomer om budgeten: Väntad återhållsamhet
Publicerad 2022-11-08
Ingen sänkt inkomstskatt eller justerat amorteringskrav i regeringens budget.
Då kan Stefan Ingves dra en lättnandes suck, enligt ekonomer Aftonbladet talat med.
– Vår bedömning är att den här budgeten inte är inflationsdrivande, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Med en valrörelse i ryggen som kantats av vallöften om skattesänkningar och ekonomiska åtgärder för hushållens ekonomi, var det på tisdagen dags för regeringen att lägga fram sitt budgetförslag.
Där fanns varken skattesänkningar på inkomst, lättnad i amorteringskravet eller sänkt skatt på den populära sparformen ISK.
Trots det menar flera chefekonomer att dagens besked kom med låg överraskningsfaktor.
– Totalsiffran på 40 miljarder var i linje med det vi räknade med när vi gjorde våra beräkningar i september. Sett till helheten var det inget jag lyfte på ögonen åt, säger Christina Nyman.
Enligt henne är den samlade bedömningen att budgeten tyder på att regeringen inte vill ta några stora risker för svensk ekonomi.
– Det var enligt de signaler vi tycker vi fått om att man skulle hålla igen för att inte spä på inflationen. Vår bedömning är att den här budgeten varken är inflationsdrivande eller påverkar BNP speciellt mycket.
Trots att hon bedömer budgeten som ganska slätstruken finns det några poster som Christina Nyman lyfter fram som något överraskande. Det gäller dels det besked som kom redan på måndagen om att avskaffa bonusen för klimatsmarta bilar, och frågan om skattesänkning på ISK-sparande, som inte fanns med.
– Det var inte självklart att man skulle gå så snabbt fram med att avskaffa elbilssubventionen, men att den skulle trappas ner var väntat.
”Har inte förstått argumentet”
När det gäller frågan om sänkt skatt på ISK sparande säger Christina Nyman att hon har lite svårt att förstå de bakomliggande faktorerna till beslutet att inte genomföra tidigare förslag.
– Jag tänker att det skulle stimulera till mer sparande och därför inte skulle vara inflationsdrivande. Jag har inte riktigt förstått argumentet till varför det inte genomförs, men jag antar att det kommer att presenteras senare.
Enligt Christina Nyman gör Handelsbankens ekonomer bedömningen att det kommer att behövas tillföras ytterligare medel till statsfinanserna än de som nu presenterats.
– Vi antar att det kommer ungefär 10 miljarder till under kommande år för att stötta hushåll och företag när vi nu går in i en svagare konjunktur.
En som av allt att döma kan dra en lättnandes suck av nådiga luntans innehåll är riksbankschef Stefan Ingves. Under hösten han har gång efter annan varnat för att ett justerat amorteringskrav skulle vara som att kasta bensin på inflationselden.
– Det är en olämplig åtgärd som skadar Sverige om man genomför det. Man måste ha klart för sig att vi har enormt stora bolån i svensk ekonomi och hela bolånemarknaden utgör en risk för ekonomin. Det vore en djupt olycklig signal till omvärlden att säga att så fort det blev lite dyrare att låna så ska man sluta amortera, har Stefan Ingves tidigare sagt i en intervju med Aftonbladet.
Men de fyra högerpartiernas vallöfte infrias alltså inte i detta skede. Det är klokt utifrån ett penningpolitiskt perspektiv, hävdar SEB:s seniorekonom Robert Bergqvist.
– Det här är egentligen en budget som inte bör ändra förutsättningarna för penningpolitiken. Jag uppfattar det som att regeringen kommer att vara försiktig.
”Ska inte ändra förutsättningarna”
Riksbanken har som mål att hålla inflationen på 2 procent. I september var den siffran uppe på 9,7 procent – alltså högt över målet.
Ett slopat amorteringskrav och lägre inkomstskatt skulle kunna tvinga Riksbanken att höja styrräntan mer för att få bukt med inflationen.
– Om man tittar på omfånget för finanspolitiken kan jag inte komma till den slutsatsen att det skulle vara inflationsdrivande. Jag tycker att man kan hitta enskilda mindre delar som skulle kunna höja efterfrågan och minska inbromsningen. Men det är så pass små delar i helheten så det ska inte ändra förutsättningarna för penningpolitiken.
Enligt Bergqvist finns det andra faktorer som påverkar inflationen mer.
– Det som blir väldigt avgörande för penningpolitiken, framför allt nästa år, blir avtalsrörelsen och internationella faktorer som konjunkturen och energipriserna.