Bensinbolagen behöll delar av skattesänkning

Bensinbolagen smyghöjde priserna på bensin och diesel innan skattesänkningen 1 maj, visar en analys av Konjunkturinstitutet (KI).

– Det finns klara indikationer på det, säger Svante Mandell på KI.

1 maj i våras sänktes drivmedelsskatten, inklusive momspåslaget, med 1:81 kronor per liter. Men enbart cirka tre fjärdedelar av sänkningen har kommit dieselförbrukande bilister till del, ännu mindre, 62 procent, för dem som tankat bensin, visar statliga Konjunkturinstitutets studie av vad som verkligen hände med priserna vid pumpen när skatten sänktes.

Enligt Svante Mandell, forskningschef miljöekonomi på KI, sänktes priset den 1 maj exakt med samma summa som skatten sänktes, 1:81 kronor. Men, drivmedelsbolagen hade passat på att höja priset innan, mer än befogat.

– Och i viss mån efteråt, säger Svante Mandell.

Jämfört med Danmark

KI har med en statistisk metod studerat prissättningen hos de svenska drivmedelskedjorna från det att skattesänkningen aviserades, i mars, (även innan) och framåt mot skattesänkningsdatumet och även efter det. Danmark har fungerat som kontrollgrupp. Danskarna har inte ändrat några regler eller skatter under perioden, enligt KI. Därmed borde svenska drivmedelspriser följt de danska eftersom det är en internationellt prissatt marknad.

Men så har alltså inte skett, de svenska bolagen har höjt priserna mer än danskarna, enligt KI.

– Och det är verkligen statistiskt signifikant, säger Svante Mandell.

– Och då kan man misstänka att de gjorde det eftersom de visste att det skulle komma en skattesänkning, säger han.

helskärm

Så gör många

Svante Mandell är generellt inte jätteförvånad över företagens agerande, det är inte ett särskilt ovanligt beteende, att konsument och producent på något vis delar på en skatteändring, eller att en skattesänkning ändrar efterfrågan och därmed priset.

– Men däremot känns det lite konstigt just på drivmedelsmarknaden som är konkurrensutsatt globalt, säger Mandell.

KI har inte visat upp rapporten eller varit i kontakt med drivmedelsbolagen för att få deras syn på resultatet.

Köper inte analysen

Preem vill inte kommentera, utan hänvisar precis som de flesta andra bensinjättarna till branschorganisationen Drivkraft Sverige, som dock inte köper KI:s slutsats:

– Nej, KI har gjort en enkel modell av priset. Jag anser inte att alla faktorer i den här analysen är med, säger Drivkraft Sveriges vd Jessica Alenius.

– KI har svårt att fånga upp alla de flöden och prismekanismer som råder i verkligheten, fortsätter hon och syftar bland annat på valutakurser och inblandning av biodrivmedel i bensinen och dieseln.

Inte heller Circle K, som till skillnad från andra bensinbolag ger en egen kommentar, delar slutsatsen.

”Vi är en oberoende återförsäljare och gynnas inte av fluktuerande världsmarknadspriser eller skattenivåer. Tvärtom – högre priser leder till minskad efterfrågan. Därför har vi svårt att förstå KI:s slutsats om att vi skulle ha incitament att höja priser före en aviserad skattesänkning. Vi ser inte logiken i det”, skriver Circle K i en skriftlig kommentar.

Bensinbolaget skriver att jämförelsen mellan den svenska och danska marknaden haltar och menar att skillnader i ländernas lagstiftning, samt ländernas olika valutakurser, påverkar priserna stort.

”Möjligen har inte KI insikt i dessa påverkansfaktorer”, skriver Circle K.