20 kritiska röster – och 2 hyllningar till regeringens budget
Publicerad 2023-09-20
En ”nedskärningsbudget”.
”Sverige blir fattigare och farligare”.
Kritiken haglar mot den nya budgeten – men en och annan hyllning finns.
Regeringen har i dag presenterat sin budgetproposition för 2024.
Där lovas bland annat sänkt skatt på bensin och diesel, ett nytt jobbskatteavdrag, och mer pengar till kommuner, regioner, rättsväsendet och försvaret.
Budgeten ska ”hantera Sveriges mest akuta problem” men samtidigt ta hänsyn till inflationen, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
Alla håller dock inte med om att den gör det.
Så här lyder kritiken från olika håll.
Svenskt Näringsliv
Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt kallar budgeten ”alldeles för återhållsam”. Han är fast övertygad om att inflationsmålet på 2 procent kommer att nås i början av nästa år, därför efterlyser han en mer expansiv finanspolitik.
– Man hade inte behövt vara så rädd för inflationen, och man hade kunnat lägga en mer expansiv budget som är mer framåtblickande. Jag skulle vilja se en affärsplan för Sverige som fokuserar på att få tillväxt. Det saknar den här budgeten, säger han till Aftonbladet.
LO
Landsorganisationen i Sverige, LO, riktar hård kritik mot att regeringen ”fortsätter svältkuren för välfärden”.
– I Sverige idag skjuter barn ihjäl varandra. Då kan inte svaret vara att fortsätta att skära ned på våra barns skolor, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett uttalande.
– Alla ser att behoven i Sverige är enorma just nu. Det är obegripligt att regeringen inte avsätter större resurser till kommuner och regioner i statsbudgeten.
Timbro
Också tankesmedjan Timbro rasar mot nya budgeten och menar att regeringen bryter sina vallöften. En som är rasande är tankesmedjans chefsekonom Fredrik Kopsch.
– Budgeten visar att oavsett vad man röstar på får man en socialdemokratisk finansminister.
Han menar att regeringen lovat ett bidragstak men istället presenterar ett bidragsgolv och att de lovade sänkt skatt men nu höjer den. Just skattefrågan lyfter han som extra viktig.
– Antingen förstår Elisabeth Svantesson inte vad hon gör, eller så förstår hon vad hon gör och struntar i det. Jag vet inte vilket som är värst.
Hyresgästföreningen
Även Hyresgästföreningen är starkt kritisk till regeringens budget, som de menar ”saknar krisinsikt” och att ”hyresgästerna är osynliga”.
De konstaterar att tre miljoner hyresgäster får stå tillbaka för mer ROT-avdrag till villor och bostadsrätter. Man är dock positiv till den förlängda höjningen av bostadsbidraget, men menar att det inte räcker för att få bukt med de stora utmaningar bostadsmarknaden står inför.
– Vi är besvikna. För det första verkar ju regeringen glömt bort tre miljoner hyresgäster i årets budget. Mer pengar till det ägda boendet medan hyresgästerna får stå tillbaka, säger förbundsordförande Marie Linder i ett uttalande och fortsätter:
– Jag tycker väljarna ska kunna förvänta sig en större krisinsikt i de svåra tider som råder.
Byggnads
Fackförbundet Byggnads är kritiska till regeringens budget och menar att trots en allvarlig byggkris görs inga satsningar för att få i gång bostadsbyggandet i närtid.
”Den tidigare aviserade höjningen av ROT-avdraget kvarstår som enda större budgetpost kopplat till byggsektorn. Något fackförbundet Byggnads är djupt kritiska mot”, skriver förbundet i ett uttalande.
– Att inte genomföra en enda åtgärd för att öka antalet byggstarter i närtid, samtidigt som branschen står inför sin största kris på decennier. Det är under all kritik, säger förbundsordförande Johan Lindholm.
Saco
Regeringens tillskott till kommuner och regioner är bra, men otillräckligt, konstaterar akademikernas centralorganisation, Saco.
Dessutom saknas långsiktiga satsningar på högskoleutbildning.
– Hela den ekonomiska politiken är för kortsiktig. Vi behöver mer långsiktighet och Slow Politics även i budgetarbetet, säger ordförande Göran Arrius.
Arena idé
Fackföreningsnära tankesmedjan Arena idé hade velat se mindre skattesänkningar och mer satsningar på välfärden och bostadsbyggande.
– Svantesson säger att hon inte vill skapa en välfärdskris – ändå lägger hon fram en nedskärningsbudget. Inflationen har slagit hårt mot sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg och budgeten täcker knappt upp för en tredjedel av regionernas och kommunernas kostnadsökningar. Nästa år kommer innebära nedskärningar och kommunala skattehöjningar, säger tankesmedjans chefsekonom Elinor Odeberg i en kommentar.
Unionen
Regeringen missar på ett flertal punkter att ta tag i de problem som Sverige har att hantera, menar fackförbundet Unionen, och påtalar att detta riskerar att få allvarliga effekter på konkurrenskraften, jobben, klimatet och i förlängningen vårt gemensamma välstånd.
– Regeringens budget saknar nödvändiga satsningar på att uppdatera utbildningssystemet. Utan ett förbättrat utbildningsutbud för yrkesverksamma riskerar Sveriges konkurrenskraft att försämras, säger förbundsordförande Martin Linder.
Han tillägger även att regeringen äventyrar Sveriges konkurrenskraft, men är positiv till de satsningar på omställning och etablering på arbetsmarknaden som nu genomförs.
Vision
Fackförbundet Vision sällar sig till kritikerskaran och menar att regeringens satsning om 16 miljarder på välfärden är långt ifrån tillräckligt för att täcka underskotten i kommuner och regioner.
– Förväntningarna på äldreomsorgen, vården och skolan växer för varje år men finansieringen följer inte med. Med dagens tuffa ekonomiska läge riskerar välfärden att inte klara sitt uppdrag, säger Veronica Magnusson, förbundsordförande i Vision.
Läkarförbundet
Läkarnas professions- och fackförbund Läkarförbundet saknar flera viktiga satsningar i regeringens budgetproposition, enligt ett pressmeddelande.
– Den exceptionella kraftsamling på sjukvården som tidigare utlovats lyser fortfarande med sin frånvaro, säger ordförande Sofia Rydgren Stale i en kommentar.
Enligt Läkarförbundet ger budgeten inte heller tillräckliga förutsättningar för den ”omfattande utbyggnad” av primärvården som regeringen tidigare aviserat. Förbundet uppger att man också gärna hade sett satsningar på grundutbildningen och läkarstudenternas studiemedel för att kompensera för den förlängda läkarutbildningen.
Greenpeace
Miljöorganisationen Greenpeace skriver i ett uttalande att budgeten har ett för ensidigt fokus vad gäller klimat- och miljöområdet.
– Det här är en budget som gynnar drivmedelsbranschen och ökar utsläppen. Skattesänkningar på drivmedel och den fortsatta underprioriteringen av naturskydd kommer att ge ökade utsläpp och mindre naturlig kolsänka. Konkret innebär det att det blir ännu svårare att nå flera av Sveriges miljömål, inklusive det övergripande generationsmålet om att lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, säger Sverigechefen Erika Bjureby.
Världsnaturfonden WWF
Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF i Sverige, hade velat se mer satsningar på naturvård:
”Efter förra årets slakt av naturvårdsanslaget ökar det nu något. Men det räcker inte för att minska utsläppen & stärka den biologiska mångfalden. Trots det presenterar regeringen sin budget som om det är en stor miljösatsning”, skriver han på X, tidigare Twitter.
Riksidrottsförbundet
Det finns inga satsningar på idrott i regeringens budget för 2024. Riksidrottsförbundet, RF, hade velat ha mer pengar för ett ökat grundstöd till idrottsrörelsen.
”Ett stabilt och långsiktigt stöd till idrottsrörelsen är helt centralt för att bedriva och utveckla den verksamhet som finns i idrottsföreningar runt om i landet. Med mer resurser skulle idrottsrörelsen också kunna göra mer”, säger ordföranden Karl-Erik Nilsson i ett pressmeddelande.
Funktionsrätt Sverige
Regeringens budget är onödigt defensiv, men viktigast är att de satsningar som görs inte kommer att gynna personer med funktionsnedsättning, tycker Funktionsrätt Sverige, som är en samarbetsorganisation för 52 funktionsrättsförbund. Tydligast gäller det för skattesänkningarna för löntagare och pensionärer. De omfattar inte personer med funktionsnedsättning som saknar förutsättningar att arbeta och därför lever på sjuk- och aktivitetsersättning, enligt förbundet.
– I realiteten innebär skattesänkningen att personer som har sjuk- och aktivitetsersättning missgynnas på grund av att de inte kan arbeta. Det är en orimlig orättvisa, säger Nicklas Mårtensson, ordförande Funktionsrätt Sverige.
Svensk Scenkonst
Stora delar av kulturområdet bantas i nästa års kulturbudget – och scenkonsten är en av de största förlorarna, skriver TT.
Det drabbar redan hårt ansträngda verksamheter, säger Mikael Brännvall, vd på Svensk Scenkonst, till nyhetsbyrån:
– Vi ser både anslagsbesparingar och uteblivna uppräkningar i en situation då vi dras med hög inflation och höjda hyror då vi just har kommit ut ur en pandemi. Detta kommer att resultera i substantiella neddragningar som kommer att drabba verksamheten, medarbetarna och i slutänden publiken. Det är ytterst problematiskt.
Sveriges muséer
De centrala museernas anslag ligger kvar på samma nivåer som förra året, efter hänsyn till pris- och löneomräkningen, uppger TT.
I praktiken är det en urholkning, enligt Gunnar Ardelius, ordförande för Sveriges museer.
– Det här är en kortsiktig politik som på lång sikt urholkar verksamheten, säger han till TT.
– Urholkningen av museernas anslag börjar också påverka Sverigebilden internationellt.
Socialdemokraterna
Det största oppositionspartiets finanspolitiska talesperson Mikael Damberg säger på en pressträff:
– Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att möta det här svåra ekonomiska läget med passivitet. Finansministern har satt sig på läktaren för att vänta ut krisen.
Han säger att stödet till kommuner och regioner är för lågt, och kopplade ihop välfärden och kommunernas arbete mot gängkriminaliteten med den förhöjda våldsvågen.
– Sverige blir fattigare och farligare.
Miljöpartiet
Miljöpartiets ekonomisk-politiska talesperson Janine Alm Ericson säger vid en pressträff:
– Vi har fått indikationer tidigare men förstår nu till fullo varför man har försökt mörka vilka effekter budgeten kommer ha på klimatet. Vi ser nu att det är en nattsvart budget.
– Förstår inte regeringen klimatkrisen eller är de helt ovilliga att hantera konsekvenserna av den?
Centerpartiet
Centerpartiets ekonomisk-politisk talesperson Martin Ådahl kommenterar budgeten så här:
– Sverige befinner sig i en tillväxtkris där vi har den lägsta tillväxten av alla länder i Europa och där vi också har välfärdskris. Och en global klimatkris. Den här budgeten visar på att den här Tidöekonomin inte fungerar.
– Man skapar en självförvållande kris i klimatpolitiken.
– Regeringen lägger mer netto på tobak och snus, fossila bränslen i storstäderna och platspåsar än det som läggs på skolan, skattesänkningar och polisen.
Vänsterpartiet
Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ali Esbati:
– Det är en budget som på flera sätt är väldigt tydlig och den prioritering som SD och regeringen har gjort är att lägga en nedskärningsbudget för välfärden.
– Det riskerar att leda till en brutal välfärdsslakt i våra kommuner och regioner.
Men några aktörer är också positiva.
Domstolsverket
Den statliga myndigheten Domstolsverket får ökat anslag, något man tackar för.
– Tillskottet visar att vår verksamhet är prioriterad, under 2020-2025 har 975 miljoner anslagits Sveriges Domstolar. Det är också viktigt att satsningar sker inom hela rättsväsendet och att det blir en balans så att inte någon myndighet blir en ”trång sektor”, säger generaldirektören Thomas Rolén i ett uttalande.
Svensk Handel
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i ett uttalande att man välkomnar regeringens fokus på inflationsbekämpning och skattesänkningar som stimulerar hushållens konsumtionskraft.
– Det är positivt att det genomförs breda skattesänkningar som skapar andrum för pressade hushåll och som ökar möjligheten att upprätthålla konsumtionen. Inflationen är ett gissel för hela samhället, inte minst för handeln som drabbas av högre kostnader för såväl inköp som hyror, säger vd Sofia Larsen.
Däremot saknas åtgärder för att sänka företagens kostnader.
– Vi ser med oro på hur handeln fortsatt pressas av höga arbetskraftskostnader och skenande hyresökningar. Det försvårar svenska handlares möjlighet att konkurrera internationellt.
