Regeringens fem fokusområden i nya budgeten
Publicerad 2022-11-08
Det var en stram och försiktig budget som presenterades under tisdagen.
För regeringen ligger fokus just nu på totalt fem områden.
– Det kommer att bli värre innan det blir bättre, konstaterar finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff.
Under tisdagsmorgonen presenterade regeringen sin budget för 2023.
Delar av budgeten har i sedvanlig ordning redan presenterats av berörda statsråd. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare målat upp en dyster bild av det ekonomiska läget och beskrivit budgeten som ”återhållsam”.
– Vi är i en tid som vi inte befunnit oss i på flera decennier. Alla som bor i Sverige kommer att få uppleva, och upplever redan nu, att det är tuffare tider. Det kommer att bli värre innan det blir bättre, konstaterade Svantesson på en pressträff.
Totalt lägger regeringen reformer för 40,4 miljarder kronor för nästa år. Av dessa kommer totalt 35 miljarder att gå till nya satsningar, medan resterande fem miljarder kommer att täcka höjda kostnader inom befintliga budgetområden.
Utöver det finns totalt fem fokusområden att prioriteras det kommande året:
Stöd till hushåll och företag
Regeringen har tidigare aviserat högkostnadsskydd till hushåll, företag, kommuner, regioner och organisationer. Nu förbereds även ett kompletterande stöd för vissa företag som har en mycket hög del av produktionskostnad som elkostnad, så kallade elintensiva företag. Det kan vara företag som ställt om från fossil energi till el och drabbats av extrema kostnader, till exempel gjuterier.
Det kommer även bli ett stöd för energieffektivisering och förstärkt skattereduktion för installation av solceller samt sänkta drivmedelskostnader.
Regeringen föreslår därmed att skatten på bensin och diesel sänks med motsvarande en krona per liter vid pump vid årsskiftet.
Dessutom förlängs den tillfälliga skattenedsättningen på jordbruksdiesel och reduktionsplikten planeras att sänkas till EU:s lägstanivå den 1 januari 2024.
Även en kraftig höjning av milersättningen kommer att göras inom det befintliga reseavdragssystemet. Det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag kommer också att förlängas och pengar avsätts permanent så att a-kassan behålls på samma högre nivå som gällde under pandemin.
Välfärden
Här kommer regeringen framför allt att göra tre saker:
- De generella statsbidragen förstärks med totalt sex miljarder.
- De riktade statsbidrag för förbättrad kvalitet i vård, omsorg och skola förstärks med totalt sex miljarder.
- Högkostnadsskyddet för elräkningar på 55 miljarder kronor kommer även att komma kommuner och regioner till del.
Satsningarna inom dessa punkter innefattar att vårdköerna ska kortas, kvaliteten höjas, valfriheten inom vården ska värnas och tillgängligheten till hälso- och sjukvården ska öka. Riktade satsningar kommer att göras på en utökad vårdkapacitet med fler vårdplatser i hela landet, förlossningsvård, kvinnors och äldres hälsa samt att öka det statliga ansvaret, bland annat genom en nationell vårdförmedling.
Ett fritidskort föreslås för att öka motverka barns stillasittande.
Kunskapsskolan kommer också att återupprättas, med insatser för att öka antalet speciallärare, förstärka lovskolan och förbättra tillgången till nya läromedel av hög kvalitet.
Ökad trygghet och säkerhet
Regeringen föreslår ett tillskott till alla myndigheter inom rättsväsendet. Satsningar görs på Polismyndigheten och Säkerhetspolisen. Kriminalvårdens kapacitet stärks genom ökade medel för fler häktes- och anstaltsplatser.
Även en satsning på totalt 10 000 fler polisanställda till 2024 kommer att göras.
Fler så kallade föräldrastödsprogram kommer att införas, samt ett stärkt stöd till kvinnor och flickors organisering och till idrotten i utsatta områden. Regeringen avsätter även medel för en förlängning av subventionen av kommunernas kostnader för placering av barn och unga.
Regeringen tillför även pengar för ett starkare försvar, både militärt som civilt. Sverige ska bland annat uppnå Natos mål om försvarsutgifter motsvarande två procent av BNP senast 2026. Det militära stödet till Ukraina kommer utökas, däribland genom kvalificerade vapensystem i linje med vad landet efterfrågar.
Effektiv och ambitiös energi- och klimatpolitik
Regeringen föreslår ett antal åtgärder för att stärka svensk elproduktion, bland annat genom satsningar på solceller och el- och energieffektiviserande åtgärder i småhus. På kort sikt vill man öka produktionen, samt avskaffa avfallsförbränningsskatt och koldioxidskatt för kraftvärme.
Även satsningar på laddinfrastrukturen, särskilt i glesbygd och områden med sämre ekonomiska förutsättningar, kommer att göras. Regeringen föreslår även ett tillfälligt undantag från beskattning av förmån av laddel på arbetsplatsen.
För att minska utsläppen och motverka miljöförstöring avsätts också pengar för att återställa våtmarker och förbättra havs- och vattenmiljön. Regeringen kommer också att möjliggöra storskalig koldioxidinfångning genom så kallade bio-CCS, för att uppnå negativa utsläpp.
Ökad tillväxt och stärkt konkurrenskraft
Regeringen kommer att införa ett implementeringsråd för minskad regelbörda. Det handlar bland annat om att se till att Sverige inte överimplementerar EU-regler, som gör att svenska företag har det tuffare än andra företag inom EU.
Pengar avsätts även för fler platser på regionalt yrkesvux inom komvux och för fler praktikplatser. Regeringen prioriterar även att skatten på arbete sänks. Som ett första steg förstärks jobbskatteavdraget för äldre från och med nästa år.
Följ Aftonbladets liverapportering om regeringens budgetförslag här.
- Fastnålat inlägg
Ådahl: ”Bidde bara en tumme”
8 nov 2022Nivette DawodMartin Ådahl, Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson, inleder med att gratulera finansminister Elisabeth Svantesson (M) till nya uppdraget. Han tar också upp det han anser är positivt med budgetförslaget, som satsningar på polisen och på det svenska försvaret:
– Det är bra att man satsar på laddinfrastruktur, även om det är otillräckligt, säger han bland annat.
Han tar sedan upp det negativa, de ”gapande tomma hålen” i budgeten som han kallar dem.
– Till slut bidde det, av det som skulle vara så storartat, bara en tumme.
Han tar också upp att klimatbonusen för elbilar ”hastigt och lustigt” tagits bort. Beskedet om att stödet tas bort ur budgeten presenterades i går kväll, alltså timmar före att budgetförslaget presenterades i sin helhet.
Han talar särskilt om personer på landsbygden.
–
- Nivette Dawod8 nov 2022
Hamilton: Arbetslösheten det stora problemet
Carl B Hamilton, riksdagsledamot för Liberalerna, säger att det är viktigt med beredskap för konjunkturvariationer.
Han menar att Sverige är i kläm mellan de stora ländernas räntehöjningar och den egna viljan att öka de offentliga utgifterna och inkomsterna hos människor och företag för att mota lågkonjunkturen, och kallar det hela en balansgång.
Sedan kommenterar han debatten om budgeten, som handlat mycket om bensinpriset och inflationen. Det är inte det stora problemet i Sverige menar han:
– Det är arbetslösheten. Den har bitit sig fast på en nivå på 6-7 procent och kan mycket väl gå upp till 8-9. Hur har detta skett? Vi har haft en arbetarregering i många år. Där har man inte förmått att se risken att arbetslösheten biter sig fast på hög nivå.
– Det kräver en lång rad åtgärder.
– I denna regering har Liberalerna fått ansvar för integration, arbetsmarknadspolitik och strukturåtgärder som kan minska arbetslösheten. Detta är den stora utmaningen. Det är inte bensinpriset, och inte inflationen.
- Nivette Dawod8 nov 2022
Alm Ericson: ”En krigsförklaring”
Janine Alm Ericson, ekonomisk-politisk talesperson för Miljöpartiet, kallar budgetpropositionen ”en sorglig läsning”:
– Det är en krigsförklaring mot en effektiv klimat- och miljöpolitik och mot allt som bygger ett jämlikt och rättvist samhälle. Det är en kolsvart budget som läggs i en tid av krig i vårt närområde och skenande klimatförändringar.
Hon säger att Sverige kommit till klimattoppmötet i Egypten med minskade ambitioner för klimatet och hänvisar till ett uttalande från klimatminister Romina Pourmokhtari om att det bör finnas en förståelse för att Sverige nu behöver vidta åtgärder som kan komma att öka utsläppen något.
– Jag hoppas att statsrådets uttalande aldrig når människorna i Pakistan som kämpar mot översvämningar, eller bönder i Kenya som ser sin boskap dö av törst, och skördar torka bort. Det är faktiskt inget annat än ett hån. Sveriges linje har tidigare varit den enda rimliga: att den rika delen av världen har en skyldighet att gå före. Det är otroligt tragiskt att den nya regeringens linje verkar vara den helt motsatta.
- Nivette Dawod8 nov 2022
Eklind: ”Budgeten tar hänsyn till det ekonomiska läget”
Hans Eklind, ledamot i finansutskottet för Kristdemokraterna:
– Den regering som nu tillträtt får inte regera i en blomstrande högkonjunktur. Vi går nu in i en lågkonjunktur med hög inflation, med stigande räntor och hög arbetslöshet som särskilt gäller de utrikesfödda.
– Det ställer krav på en välavvägd finanspolitik. Därför presenterade regeringen i dag en budget som tar hänsyn till detta.
Han säger att budgeten rymmer viktiga åtgärder även om den är återhållsam. En sådan åtgärd är inom vården, enligt Eklind:
– Vårdköerna ska kortas, tillgängligheten ska öka.
– Man satsar 4,7 miljarder de kommande tre åren på förstärkt och förlängd satsning av förlossningsvården.
– En nationell statlig vårdförmedling för att öka tillgänglighet till vård och korta vårdköerna sätts igång.
Han säger att detta är kristdemokratiska reformer som nu blir politik.
- Nivette Dawod8 nov 2022
Esbati: ”En nedskärningsbudget”
Ali Esbati, ekonomisk-politisk talesperson, Vänsterpartiet inleder med en liknelse:
– Den högerkonservativa budgetpropositionen som nu lagts på riksdagens bord utgör den politiska motsvarigheten till att stå framför ett allvarligt problem för att titta bort, skrapa lite med fötterna, kanske vissla en nervös trudelutt, därefter pröva sig på några uppseendeväckande estradnummer tänkta att vända uppmärksamheten bort från oförmågan, ansvarsfrånskrivandet, den inlevelselösa axelryckningen.
– Åkesson-Kristessonregeringens finansminister har i dag presenterat en nedskärningsbudget för välfärden. Det är något oerhört. De som håller uppe välfärden är redan hårt pressade efter många år av övertro på nyliberalt inspirerade effektiviseringsideologi.
– Den höga inflationstakten lägger nu ytterligare en mycket tung börda på kommunerna och regionernas ekonomi och därmed på välfärdens proffs.
Han säger att skolpersonal nu måste sägas upp, skolsköterskor blir av med kollegor, minutscheman inom äldreomsorgen ska klaras av med färre människor som gör jobbet.