Riksgälden: Motståndskraften i bankerna är större än 2008
Publicerad 2023-03-24
Kristider kräver krisåtgärder.
I veckan extrainkallades gruppen som ska skydda Sverige vid en finansiell krasch.
– Vi är alltid beredda att agera om det uppstår en kris i banksystemet, säger Riksgäldens chef, Karolina Ekholm.
De träffas normalt sett två gånger om året.
Men det är under tider när allt bedöms som relativt lugnt och välfungerande.
Nu finns en oro för att något helt annat, och mycket mörkare kan gömma sig bakom knuten.
Därför samlades finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), Riksbankschef Erik Thedéen, Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr och Riksgäldens högsta chef Karolina Ekholm tidigare i veckan för ett extrainkallat möte.
På dagordningen fanns en övergripande punkt:
Riskbilden och stabilitetsläget i Sverige med bakgrund av de senaste veckornas dramatiska kris på bankmarknaderna i USA och Europa.
Bättre rustade än 2008
Enligt Riksgäldsdirektören Karolina Ekholm, som basar över det som brukar kallas ”statens bank”, är läget och regelverket i Sverige väldigt annorlunda i dag jämfört med det som rådde innan finanskrisen 2008.
– Motståndskraften är större i dag än 2008. Vi har högre krav på bankerna vad gäller kapital och likviditet, samtidigt som vi har bättre information om de transaktioner som sker på finansiella marknader, säger hon i ett skriftligt svar till Aftonbladet.
Dessutom pekar hon på det faktum att det nu finns större möjlighet att Riksgälden, som har på sitt bord att hantera banker i kris, kan kliva in och ta över rodret.
– Vi har ett regelverk på plats som gör det möjligt för staten, genom Riksgälden, att ta över och driva en bank som hamnat i kris.
Det hon hänvisar till är det så kallade resolutionsverktyget. Det innebär att det redan finns framarbetade planer för de banker som anses vara systemviktiga, och hur de ska hanteras om de hamnar på obestånd.
– Vi har också infört ett regelverk som ser till att bankerna har tillräckligt med kapital och nedskrivningsbara skulder för att täcka krishanteringen och en eventuell avveckling. Det är i första hand aktie- och fordringsägare som ska stå för kostnaderna. Skattebetalarna ska inte behöva stå för notan.
Nu har vi de senaste veckorna sett banker i både USA och Schweiz där myndigheter har tagit beslut att kliva in för att motverka större påverkan på det finansiella systemet. Vad är er bedömning av läget?
– I USA tog Riksgäldens motsvarighet över Silicon Valley Bank på ett liknande sätt som Riksgälden skulle göra vid resolution. Dessutom ställde centralbanken likviditet till förfogande för solventa banker som eventuellt får tillfälliga likviditetsproblem. Alltså ser krishanteringen ut ungefär såsom det skulle ha sett ut i Sverige vid en motsvarande situation.
Hon ser däremot en skillnad i hur schweiziska myndigeter har hanterat kollapsen i anrika banken Credit Suisse.
– Vad gäller hanteringen av Credit Suisse har de schweiziska myndigheterna såvitt vi kan bedöma följt det regelverk som gäller där. Det som har varit kontroversiellt är att aktieägare har blivit delvis skyddade, medan investerare i så kallade förlorade allt. Vår inställning är att aktieägarna bör förlora hela sitt kapital innan några obligationshavare får bära förluster i en situation där banken fallerar.
”Vi är alltid beredda att agera”
Efter Finansiella stabilitetsrådets möte på tisdagen sa Riksbankschef Erik Thedéen att bedömningen just nu är att det inte finns några likviditetsproblem i svenska banker och att det därför inte är aktuellt med åtgärder , men att det finns en hög beredskap.
Enligt Karolina Ekholm ligger det övervakande ansvaret över de svenska bankerna på Finansinspektionen. Hon konstaterar dock precis som Riksbankchefen det finns en bred beredskap på plats.
– Vi är alltid beredda att agera om det uppstår en kris i banksystemet, men det är klart att när det blir oroligt i vår omvärld så tittar vi över våra planer en extra gång.