FI: Rörlig boränta har bitit hushållen i svansen

helskärm

Dagens räntehöjning driver ekonomin mot smärtgränsen för många hushåll. Beskedet svider särskilt i Sverige som sticker ut med ovanligt många hushåll med rörliga bolån.

Men hur hamnade vi här?

Det senaste årets räntestorm är en dramatisk utveckling i svensk penningpolitik, enligt Robert Bergqvist, senior chefsekonom SEB.

– Detta är en historisk u-sväng som vi inte har varit med om tidigare, säger han till TT.

Riksbankens besked om höjd styrränta får en särskilt svidande effekt i Sverige, som utmärker sig mot resten av Europa med en hög andel bolånetagare med rörliga räntor.

En liberalisering av bolånemarknaderna i slutet av 1990-talet fram till finanskrisen 2008 puffade bolånetagare i Sverige i riktning mot mer rörliga räntor på bolån, enligt Henrik Braconier, chefsekonom, Finansinspektionen.

När räntorna kröp allt längre ned och det blev billigt att låna förutsatte många en framtid av fortsatt låga räntor. Valet av rörlig ränta blev det naturliga.

– Dels har kunden sett att det är billigare med rörliga lån. Dels har bankerna bäddat för det, eftersom det gör dem mindre känsliga om deras finansieringskostnader går upp, säger Henrik Braconier.

De som väl väljer att binda bolåneräntan i Sverige gör det också under korta perioder, med en bindningstid på två, tre år.

– Det gör oss räntekänsliga och det känner vi av väldigt mycket nu, säger Henrik Braconier.

Lång bindningstid i andra länder

På andra håll i världen, som i Frankrike, USA och Tyskland, kan bindningstider på upp till 10–30 år vara det normala.

Skillnaden handlar om olika traditioner, tror Henrik Braconier. Sverige har dessutom ett skattesystem med ett generöst ränteavdrag som gör att vi lånar mycket pengar.

– Nordbor och anglosaxiska länder är kanske också mer riskbenägna ekonomiskt och lånar mycket med rörliga räntor.

Något som visade sig vara en bra affär – fram till för ett och ett halvt år sedan.

– Nu har det bitit oss litet i svansen, säger Henrik Braconier, som dock vill vara försiktig med att ge råd inför framtiden.

– Det är inte fel att välja rörligt om man har marginal i sin ekonomi. Men har man väldigt små marginaler kan det vara en trygghet att undvika höga räntekostnader om Riksbanken höjer en, två, tre gånger till, säger han.

Andelen hushåll som valde rörlig ränta sjönk något för några år sedan, men ökar igen.

– Det senaste året har många gått över till rörliga bolåneräntor, i hopp om att räntan ska falla igen, berättar Henrik Braconier.

”Stor motståndskraft”

I takt med att Riksbanken steg för steg höjt räntan och reallönerna fallit till följd av den höga inflationen kanske svenska hushåll har svårt att leva på hoppet just nu.

Det Robert Bergqvist och flera andra ekonomer förvånas över är dock hur hushållen ännu visar motståndskraft.

– Visst, konsumtionen har dragits ned. Men farhågor om att räntehöjningarna skulle leda till en fullständig kollaps har inte besannats, säger Robert Bergqvist.

Ett skäl till att hushållen generellt har en krockkudde mot kraftigt stigande räntor är en stark arbetsmarknad, tror han.

Arbetsmarknaden brukar dock reagera med en viss eftersläpning.

– Vi räknar med att arbetslösheten i Sverige gradvis kommer att stiga, men måttligt, fram till nästa sommar, säger Robert Bergqvist.