Förtroendet för ekonomin i botten

helskärm

Hushållens förtroende för både sin egen och Sveriges ekonomi är på den lägsta nivån sedan finanskrisen 2009. Krigschock och en oro för ökade priser på mat och livsmedel ligger bakom.

Och nu räknar Konjunkturinstitutet (KI) med att räntan höjs i september.

Svensk ekonomi står enligt Konjunkturinstitutet stark trots kriget.

Men de svenska hushållen har chockats av invasionen av Ukraina, som gjort dem pessimistiska kring ekonomin. Konjunkturinstitutets mätning, där hushållen frågas ut både vad de tror om den egna ekonomin och Sveriges ekonomi framåt, visar på lägsta förtroendet sedan 2009.

Utöver kriget finns också en oro över ökade priser på energi, livsmedel och boende bakom de dystra utsikterna.

Enligt Ylva Hedén Westerdahl, konjunkturchef på Konjunkturinstitutet, är hushållens oro befogad.

– Ibland kan det vara så att det pratas mycket i media om att 'oj, oj vad inflationen är hög'. Men tittar man även på vad företagen säger nu så anger väldigt många att de ser att försäljningspriserna kommer att stiga, säger hon och fortsätter:

– Sen kan man säga att entreprenörer och företagare kan vara lite optimistiska över hur mycket de lyckas putta vidare kostnaderna. Men det är inte bara är prat och skrammel nu.

Sug att åka på semester

De svenska hushållen har enligt henne redan känt av att köpkraften har gröpts ur. Men samtidigt kan inflationsoron vara självuppfyllande.

– Om hushållen tror att inflationen kommer fortsätta öka kommer de vilja ha kompensation i form av löneökningar. Då blir det dyrare för företagen, och så fortsätter det uppåt.

Under pandemin har hushållens sparande varit på rekordnivåer.

Betyder den här oron att vi kommer fortsätta spara nu?

– Till viss del kommer man nog att göra det, men det finns ett visst uppdämt behov av att gå ut och träffa folk, att åka på semester och resa utomlands. Mycket av sparandet som hushållen hade initialt under pandemin var ofrivilligt, många har sparat mer än de behöver, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Konjunkturinstitutet räknar med att tillväxttakten bromsar in till 3,3 procent i år och ned till 2,1 procent 2023. I slutet av året väntas vi gå in i en mild högkonjunktur.

Tillväxten hålls uppe mycket av den förväntade migrationen och de ökade försvarsutgifterna.

KI räknar med att Ukrainakriget kommer att leda till att ungefär 200 000 ukrainska flyktingar kommer till Sverige i år.

– Vi har starka statsfinanser och kan ta hand om de flyktingar som kommer, i varje fall ekonomiskt, säger Ylva Hedén Westerdahl.

KI räknar vidare med att Riksbankens första räntehöjning sedan december 2019 kommer redan i september och att styrräntan sedan höjs till 1 procent till 2024. Längre fram – till 2026 – tror de på ytterligare en räntehöjning. Men prognosen är osäker på grund av kriget i Ukraina.

– Prognoser är svåra generellt och just nu är det otroligt svårt. Det beror på utvecklingen av kriget i Ukraina, osäkerheten kring hur många flyktingar som kommer, energipriser och en fortsatt osäkerhet kring pandemin. Om det kommer nya mutationer eller att smittspridningen tar fart igen och leder till nya nedstängningar, säger Ylva Hedén Westerdahl.

Högsta inflationen sedan 1990-talet

Inflationen ligger på den högsta nivån sedan 1993 och väntas toppa på 5,2 procent i år. Riksbankens mål på 2 procent nås först 2024 enligt KI.

Ylva Hedén Westerdahl tror att inflationen bäst bekämpas med räntehöjningar. Och att politikerna ska vara försiktiga med att elda på efterfrågan.

Räcker det med kompensationer till hushållen nu alltså?

– Det är en politisk fråga vad som räcker. De priser som höjs nu, energi och livsmedel, är sådant som är svårt att byta bort. Då finns det självklart faktorer som talar för att kanske öka barnbidragen som man har planerat. Men generella ökningar kanske man inte ska göra nu.