Kraven skärps på hållbara fonder

helskärm

Andelen sparare i Sverige som väljer hållbara fonder ökar, enligt Fondbolagens förening.

Skyltningen har dock fått kritik för att i många fall vara fernissa.

Kraven skärps nu på täckning bakom de stora orden.

De senaste åren har andelen sparare som väljer hållbara fonder ökat i landet, enligt siffror från Fondbolagens förening.

– Jag tror att vi alla blir mer medvetna om att vi kan göra något även på sparområdet när det gäller klimatmål och social hållbarhet, säger Eva Reimers, kommunikationschef på Fondbolagens förening.

Frågan är däremot om man kan lita på den hållbarhet fondbolagen bröstar sig med. Enligt en genomgång av 122 svenska aktiefonder som Cristina Cella, medarbetare på Riksbanken, gjorde i våras, visade sig förvaltare bakom hållbara fonder inte leva upp till sina löften om att måna om klimatet.

Även Finansinspektionen, som i fjol granskade ett 30-tal svenska hållbarhetsfonder, har kritiserat förvaltarna för att fonderna innehåller investeringar som inte kan kallas hållbara.

Omstridd hållbarhetsmärkning

Investerares önskan om att genom kapital och fonder förbättra världen har skapat en marknad för ett omstritt begrepp, ESG-märkning, det vill säga ett mått för att analysera ett bolag utifrån miljö, social hållbarhet och bolagsstyrning. Något som i sin tur gett upphov till en brokig mängd betyg för att mäta ESG, data som sålts av leverantörer som Moody's och Sustainanalytics.

Få stora tillslag har dock skett inom ramen för vilseledande hållbarhetsrapportering. Ett exempel är när tysk polis och finansinspektion förra året slog till mot kapitalförvaltaren DWS i Frankfurt och dess största ägare Deutsche Bank. Skälet var att de i sin årsredovisning överdrivit andelen av investeringar som gjorts enligt ESG-kriterier.

Effekten av sådant som koldioxidutsläpp och social hållbarhet har dock visat sig svårmätbar. Institut som granskar hur fondförvaltarna lever upp till ESG-kriterier har använt sig av fler än 700 olika parametrar i över 60 olika kategorier. Men samsyn saknas kring vilka kriterier som ska användas, och leverantörerna har mött massiv kritik för sitt sätt att mäta.

Skärpta EU-krav

Nu väntar däremot skärpning för fondbolag som försöker segla under falsk flagg av hållbarhet. I år trädde nya, skärpta EU-direktiv för redovisning av hållbarhet i kraft.

De innebär bland annat att alla företag som säger sig jobba med hållbarhet måste använda en särskild mall för att informera sina kunder om på vilket sätt de gör det.

I Sverige ska Finansinspektionen i sin tur granska finansiella företags redovisning av sin egen hållbarhet.

Det finns flera sätt för fonder att jobba med hållbarhet, påpekar Eva Reimers.

Risk och avkastning

Det förekommer till exempel att kapitalförvaltare går samman för att påverka stora multinationella företag att ställa om till mer hållbara affärsmodeller, till exempel mer klimatvänliga lösningar för att framställa ett visst material.

– Då gör de större nytta än om de bara drar sig ur och börjar investera i vindkraft. Vi behöver till exempel fortfarande cement och stål, men måste hitta mer miljövänliga sätt för att framställa det, säger hon.

ESG-fonder har generellt dock inte visat bättre avkastning jämfört med övriga. I stället har de under de senaste fem åren presterat sämre på marknaden som helhet, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.

Hållbarhet behöver dock inte stå i motsättning till vinstintresse, eller inbegripa en finansiell risk, enligt Eva Reimers.

– Tvärtom kan det numera innebära en risk att inte investera i hållbarhet, säger hon.