Spretig räntebild – storbankerna höjde mest

helskärm

Flera storbanker har nyligen höjt sina bolåneräntor – höjningar som inte varit motiverade fullt ut, enligt sparekonomen Frida Bratt.

Nischbankerna har däremot legat still. Det indikerar att de är piggare på att priskriga.

TT har gått igenom alla de större och medelstora spelarnas genomsnittsräntor på bolån – något de måste redovisa på sina sajter. Januarisiffrorna visar en något spretig bild, men förenklat går det att slå fast att storbankerna höjt i större utsträckning och också är dyrast.

Skandia och SBAB hade i januari den lägsta rörliga bolåneräntan, 1,33 respektive 1,43 procent. Dyrast var Länsförsäkringar, följt av Nordea och Handelsbanken. Billigast tvåårsränta hade Danske Bank.

Höjde redan innan

Vissa höjde innan Riksbanken lyfte styrräntan före jul. Detta eftersom upplåningskostnaderna steg redan innan Riksbanken höjde. Men den fördyringen som bankerna fått kompenseras i viss mån på inlåningen när centralbanken lämnat minusräntan bakom sig.

– Den räntehöjning (Riksbankens) som gjordes motiverar inte så höga höjningar som gjordes av de stora spelarna, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Bankernas snittränta säger inte allt, men kan ses som ett tydligt riktvärde, anser Frida Bratt.

– Den kan ses som en indikation på hur pigga de är på att förhandla, säger hon och pekar på att de större bankerna sänt ut signaler om att de inte är lika intresserade av att priskriga, vilket också märks i tappade marknadsandelar.

Nya siffror

Men se upp! Den billigaste räntan kan i slutänden ätas upp av andra fördyringar, om banken kräver att kunden flyttar tjänster och besparingar dit, vilket kan leda till en högre totalkostnad.

På tisdagen släpper Finansinspektionen senaste statistiken över hur hög lönsamhet bankerna sammantaget har på sin bolåneverksamhet. Senaste åren har de sjunkit svagt. Och på onsdag kommer Riksbanken med nytt räntebesked, men några förändringar är inte att vänta på länge, enligt de signaler centralbanken sänt ut.