Nya sedlarna supersäkra

Mindre, säkrare och i nya effektivare valörer.

I dag presenterade Riksbanken de nya sedlarna och mynten.

– Första gången i modern historia som vi byter ut alla sedlar och mynt, säger Stefan Ingves, riksbankschef.

I två etapper, den första i oktober i år, byter Riksbanken ut alla sedlar och mynt i Sverige med ett undantag, 10-kronan.

Orsaken är att de gamla sedlarna inte är tillräckligt säkra och moderna.

– De sedlar vi har i dag har ungefär 30 år på nacken. Under tiden har vi gjort säkerhetsuppdateringar för att skydda mot förfalskningar, men man kommer till en punkt där de gamla sedlarna blir omoderna. Och den punkten har vi nu nått, säger Stefan Ingves.

Listiga säkerhetsdetaljer

De nya sedlarna har fått två nya säkerhetsdetaljer. Den första är en liten bild som skiftar i färg när man vickar på sedeln.

– Bilden har anknytning till motivet på sedeln. På 20-kronorssedeln med Astrid Lindgren är det en bok, på 50-kronorssedeln en båt, säger Christina Wejshammar, ansvarig för betalning och kontanter på Riksbanken.

Den andra säkerhetsdetaljen är ett band med en bild av en krona och bokstäverna "kr", som rör sig när man vickar sedeln. Denna finns bara från 100- upp till 1000-kronorssedeln.

Men de nya sedlarna och mynten handlar inte bara om säkerhet. De är mindre i storlek och väger mindre.

– Detta ger effektiviseringsvinster när det gäller tillverkning, lagring och transporter, säger Stefan Ingves.

Detta är också orsaken till att man inför den nya valören 200-kronorssedeln med Ingmar Bergman.

– Sedeln kommer att effektivisera kontanthanteringen. Genom att det går åt färre sedlar när man lämnar växel kommer det totala antalet utelöpande sedlar att gå ned, säger Stefan Ingves.

Tvåkronan inte ny

Den nya tvåkronan är däremot inte ny. Den slutade tillverkas 1971 men den är ett giltigt betalningsmedel än i dag. Orsaken till att man börjar tillverka den på nytt är samma som med sedlarna. Det kommer att gå åt färre enkronor.

Alla nya mynt är också helt nickelfria. En- och två-kronorna är gjorda i koppar, fem-kronan i en koppar- och aluminiumlegering.

I oktober kommer de första sedlarna.  20-, 50-, 200- och 1000-kronorssedlarna. De gamla sedlarna i dessa valörer är giltiga till den 30 juni 2016.

Nästa omgång kommer i oktober 2016. Då är det dags för de nya mynten och för 100- och 500-kronorssedlarna. De gamla sedlarna i dessa valörer är giltiga till den 30 juni 2017.

Varför inför ni inte de nya sedlarna och mynten på en gång?

– Vi lyssnade på kontanthanteringsbranschen eftersom det är hos dem som mycket av arbetet kommer att ske – och de föreslog att det skulle ske i två steg, säger Christina Wejshammar.

Men minskar inte behovet av kontanter i samhället?

– Värdet på sedlar och mynt har minskat, men det beror egentligen på att vi slutat använda 1000-lappar. De övriga valörerna ligger faktiskt stabila. Det vände 2008. Då hade vi 110 miljarder i cirkulation, i dag har vi 80 miljarder, säger Christina Wejshammar.

Vänta inte med mynten

Stefan Ingves uppmanar alla att börja använda gamla mynt redan nu.

– I genomsnitt har varje svenskt hem 779 kronor i form av mynt i spargrisar och syltburkar. Vänta inte till juni 2017 då 1,7 miljarder mynt blir ogiltiga, säger han.

Hur känns de då?

Att hålla i en femkrona, ger en förbluffande känsla av lätthet. Som en gammal 50-öring ungefär. På samma sätt med en- och tvåkronorna. Även om det tar ett tag att vänja sig, kommer förmodligen ingen sakna det tunga skramlet i fickan.

Sedlarna är uppenbart mindre, men de känns fortfarande som sedlar, ingen plastig känsla som hos en del andra valutor. Dessutom har de samma höjd som en dollarsedel – 66 millimeter mot dollarns 66,3 millimeter – så det går utmärkt att använda en smal amerikansk plånbok.