Astrid Lindgrens barnstjärnor om kändisskapets baksidor
”Tyckte det var jättejobbigt” • Lindgrens dotter: ”Hon märkte det tidigt”
Publicerad 2024-01-02
Få svenska barnskådespelare har stått lika mycket i rampljuset som de i Astrid Lindgrens filmer.
Nu berättar de om kändisskapets baksidor i dokumentären ”Astrid Lindgrens älskade filmer”.
– Det som stör mig mest är när folk gör sig lite rolig över en, säger Inger Nilsson som spelade Pippi Långstrump.
Barnen som skådespelade i Astrid Lindgrens folkkära filmer blev superkändisar både i Sverige och utomlands. Och filmerna fortsätter vara populära än i dag.
I nya TV4-dokumentären ”Astrid Lindgrens älskade filmer” berättar barnskådespelarna om framgången – men också dess baksidor.
När ”Pippi Långstrump” filmen hade haft premiär förändrades livet för Inger Nilsson, Maria Persson och Pär Sundberg.
– Det var ”värsta Beatles-hysterin”. Vi satt och skrev autografer för glödande livet. Det var fantastiskt. Vi var stormens öga och jag tittade på det här havet av barn och jag tänkte ”Vad i hela friden har vi ställt till med?”, säger Pär Sundberg, som spelade Tommy, i dokumentären.
Frågade efter autograf på sjukhuset
Inger Nilsson var bara åtta år när inspelningen av ”Pippi Långstrump” började och hon blev Pippi med hela svenska folket.
Även om hon är glad över att hon fick möjligheten att spela rollen så var det mycket som vara jobbigt.
– Jag har ju hamnat på sjukhus när man är liten och ynklig och vill ha hjälp som alla vill på ett sjukhus. Och då går folk ”bananas” över att det plötsligt är Pippi som är där, säger Inger Nilsson.
Hon fick till och med frågan om hon kunde skriva autografer på sjukhuset.
– Allt ska inte refereras till Pippi. Det som stör mig mest är när folk gör sig lite rolig över en och drar fram mig som någon slags apa som ska visas upp, säger hon.
– Jag tror när man är barn att man accepterar väldigt mycket, att det är som det är. Sedan var det en annan tid, det var 70-tal och det var väldigt fint att bli känd. Sedan vad man tyckte om det om det var jobbigt eller inte det spelar ingen roll.
Vidare berättar skådespelaren att hon med facit i hand kanske skulle ha agerat annorlunda och ställt andra villkor.
”Som att bli ansluten till någon sorts sekt”
Många andra av skådespelarna har upplevt att pressen blivit jobbig att hantera i rampljuset.
– Det var väldigt mycket buller och bång kring den som fick en roll i en Astrid Lindgren-film med påföljande enorm uppmärksamhet. Det var som att bli ansluten till någon slags ikonisk grupp eller sekt, säger Staffan Götestam, som spelade Jonathan i ”Bröderna Lejonhjärta”.
– Jag tycket det var jättejobbigt med uppmärksamhet man fick. För jag förstod inte att det var så stort. Folk visslade, tisslade och tasslade och skulle kramas. Jag tycket inte det var kul, säger Kristina Jämtmark, som spelade Stina i ”Saltkråkan”.
Tonårs-åren: ”Gärna haft det ogjort”
Jonna Liljendahl spelade Madicken som barn. Även om hon minns tiden då hon spelade ”Madicken” med värme har det funnits stunder i livet då hon känt det motsatta.
– Det var nog under några år när jag började kliva in lite i tonåren och så där. Då hade jag nog gärna haft det lite ogjort. För då tyckte jag det var ganska jobbigast leva med den karaktären hela tiden när ag bara försökte vara Jonna, säger hon i dokumentären.
Astrid Lindgren var medveten om att många av barnstjärnorna tyckte det fanns baksidor med kändisskapet. Det menar Astrid Lindgrens dotter Karin Nyman.
– Jag tror hon märkte det ganska tidigt att det också fanns en nedsida för de här barnen som blev så fruktansvärt uppmärksammade. säger hon.
Del två av ”Astrid Lindgrens älskade filmer” sänds på TV4 på tisdag klockan 20.00.
Läs mer om Guldbaggens publikpris och de nominerade filmerna här.