Känn ingen sorg för mig Göteborg
Ni vet hur det är på Avenyn i Göteborg en solig eftermiddag i början av maj, när alla Kållor och Ador slutat jobbet och sitter på uterserveringarna och dricker spritzer och stor stark.
Specialerbjudanden, som ”drick två, betala för en” eller ”fläskfilé med bearnaise 79 kr”, bekostas av inträde eller jacktvång, ibland bägge två. Rakade garderobssluskar säger ”öh det är en princip vi har här va” och när man säger ”jo, tydligen, men varför?” så säger de ”öh det är en princip vi har här va” och när man säger ”jaha, jag tror jag fattar, men varför?” så svarar de ”öh det är en princip vi har här va”.
I ”Lilla London” ska jackan av. Alltid. Och 15 kronor kostar det. En människa flummade nåt om ”brandfara”. Det är bullshit. Jackor brinner bäst i garderoben. De vill ha pengar, helt enkelt. Svarta. Så säg det då.
Goda ställen tar hand om jackan gratis om gästen vill. Allt annat är rutten service, 90-talsskit, och såna ställen undviks för de har också slabbig personal, elaka dörrvakter, Prince-askoppar, Pripps-öl och plastfuru-inredning. Det hänger ihop. Men det är ändå härligt på Avenyn, och i Göteborg.
Fast Feskekörkan, hallå! Vi gick till stans legendariska saluhall för att äta trevliga färska västkustdelikatesser. Men det fanns inga. Hummern, havskräftorna, ostronen (25 spänn per styck för holländska!) – allt var importerat på restaurang Gabriel. Vi fick nöja oss med räkor från Skagen.
”Men vaddå, enna!” förklarade göteborgslegendaren Marcus Birro, ”jävla nollåtter, satans ironiker! Ingen vettig människa går väl till Feskekörka!”
Han tyckte att vi letade buskis.
Okej, han hade kanske lite rätt. Lite.
Men Håkan Hellström borde göra en låt om Feskekörka. Han har redan ensam höjt hipphetsfaktorn på hela Göteborg med runt 800 grader (”Vasastan är som Chinatown”), han borde göra samma magic med Feskekörkan.
Lite ironisk är jag väl alltid men jag gillar Göteborg på riktigt. Folk är inte lika högdragna, blyga och ängsliga som i Stockholm. Ett classy ställe i huvudstaden skulle aldrig ha Black Jack-bord eller storbilds-tv, sånt är för syltor. Men i folkliga Götet är det både storbilds-tv och Black Jack även på en tjusig krog som Vasastan.
Bäst i stan är förresten torsdags-klubben Gump på Jazzhuset. Inte för att jag sett hela Göteborg, men ändå, sånt ser man snabbt. Bad cash quartet var där, bara det.
Så känn ingen sorg, Göteborg. Inte förrän AIK vinner Allsvenskan.