Film eller tv? Snart finns både och
Fram till alldeles nyligen var ”From dusk till dawn” och ”Fargo” filmer. Och ”Veronica Mars” och ”Entourage” tv-serier.
Nu är det precis tvärtom.
Om 2013 var ett år av förvånansvärt bra prequelserier (”Hannibal”, ”Bates Motel”, ”Endeavour”, ”The Carrie diaries”), börjar 2014 utkristallisera sig som den stora omflyttningens år, då filmer blir serier – och serier blir filmer.
Inte för att något av fenomenen på något sätt är nytt – men antalet projekt som just nu emigrerar från ett medium till ett annat är ändå anmärkningsvärt.
Robert Rodriguez stiliga tv-serieversion av sin kultiga vampyrrulle ”From dusk till dawn” hade nyligen premiär på Netflix.
Komediserien ”About a boy”, som började rulla i NBC i februari, är baserad på Nick Hornbys roman ”Om en pojke” – som blev långfilm med Hugh Grant 2002.
Och nästa månad kommer FX:s ”Fargo” till HBO Nordic. En ny variant på bröderna Coens suveräna, ”hemvävda” mordhistoria från 1996, som ska berätta en ny story men behålla den svart komiska, vintervita ”Minnesota nice”-stämningen från filmen. Serien har en rent gyllene cast ledd av Billy Bob Thornton och Martin Freeman – och ser ut att bli superklassig.
Och det kommer mera.
CBS kör snart igång ”Bad teacher”, med Ari Graynor i Cameron Diaz gamla roll. MTV ryktas preppa ”Scream” för en sommarpremiär. Och Syfy lär ha filmat en pilot av ”12 monkeys” – som i Terry Gilliams ”De 12 apornas armé”.
Och vad gäller det omvända:
Rob Thomas crowdfundade långfilmsfortsättning på sin nedlagda tonårsnoir-serie ”Veronica Mars” blev en lyckad återträff.
Doug Ellin lär vara i full färd med filmandet av ”Entourage”-rullen, som får premiär nästa sommar.
Och i förra veckan började ”Game of thrones”-författaren George R.R. Martin prata om planer på att eventuellt knyta ihop säcken på storduk. Med större budget – och plats för större drakar.
Man kan förstås börja hojta om brist på nya idéer här, uppenbarligen.
Men kanske handlar det snarare om att de gränser mellan tv och film som under en längre tid har suddats ut allt mer – inte minst av de skådespelare och regissörer som ledigt hoppar mellan bioduk och tv-ruta/datorskärm – är på väg att bli ännu lite grumligare.
För att på sikt kanske knappt synas alls.