Carola riskerar sin ära – Andreas hela sin karriär
Carola, igen.
Och Andreas Johnson, igen.
Superduon är en helgardering.
De borde kalla sig för 1X2.
Någon har tänkt till här. Inbilla er inget annat.
Duon Johnson & Häggkvist är, om man tittar på de senaste årens resultat i Melodifestivalen, ett av de säkraste korten som hittills presenterats i tävlingens moderna historia.
Andreas Johnson slutade trea med bidraget ”Sing for me” år 2006 och kom ifjol tvåa med ”A little bit of love”.
Medan Carola är Carola. Ni vet vem hon är och vad hon har gjort.
Genom att para ihop dem har tävlingen i alla fall på papperet fått en oslagbar vinnarhäst.
Går denna avancerade schlageravel till final? Jag svarar gärna genom att ställa en motfråga:
Brukar det finnas röda psalmböcker i kyrkan?
I schlagersammanhang är Carola mer än en artist. Hon är ett astronomiskt fenomen, ett svart hål som suger åt sig allt rampljus, all mediahysteri och all levande materia.
Samtidigt borde det snart infinna sig en viss Carola-mättnad hos publiken. Det är bara två år sen som hennes senaste tonartshöjning i Melodifestivalen tystnade.
Och 2006 var hennes medverkan en sensation.
Nu är hon ytterligare en repris.
Jag gissar också att det gömmer sig ett par rejäla skrällar i årets trassliga startfält. Helgardering är trots allt bara ett ord när det gäller schlager. Det finns inga garantier.
Vad händer om Johnson & Häggkvist mot all förmodan gör fiasko med bidraget ”One love”?
Ja, där har Andreas Johnson mest
att förlora.
Han har förbrukat all kredd som krävs för att bli tagen på allvar utanför schlagerbubblan. Och om han inte ens tar guld tillsammans med Carola i Melodifestivalen – vilka knep har han kvar för att inte bli ihågkommen som ”han som en gång kom tvåa”?
Johnson & Häggkvist är ett högt spel med två olika insatser.
Carola satsar sin ära, sin stolthet och sin prestige.
Andreas Johnson riskerar däremot att förlora sin karriär.