Europeiskt kulturliv på knä efter krisen

Italienska förläggare har förlorat över 134 miljoner euro i intäkter på fyra månader och museer i Spanien väntar sig inkomstbortfall på upp till 70 procent. När Europa långsamt öppnar efter coronakrisen är det med ett sargat kulturliv.

Efter månader av nedstängda samhällen är restriktionerna på väg att mildras i flera länder. Men förlag, museer och teatrar över hela Europa har påverkats i grunden. Över 90 procent av de planerade bokreleaserna i Italien har till exempel ställts in, enligt förlagsorganisationen Associazione Italiana Editori. I Frankrike planerar 72 procent av förlagen nedskärningar, visar Syndicat National de l’Édition.

Europeiska förlag lider, konstaterar Daniel Sandström, litterär chef på Albert Bonniers Förlag.

– Sverige har kanske den mest fungerande bokmarknaden i hela världen nu. I andra länder ligger allt nere. Så eftersläpningen kommer att vara stor. Bland utländska manus står det ganska still, det är inte så många som vill sälja saker till oss för tillfället, säger han.

Förlorar 70 procent

Liksom i Sverige öppnar de flesta museer under juni och juli, med strikta regler för social distansering. Ansiktsmask är obligatoriskt på franska och spanska museer. Och på Madrids juvel Pradomuseet, som slår upp portarna den 6 juni, kontrolleras också besökarnas kroppstemperatur.

De museianställda är lyckliga över att återigen få välkomna besökare.

– Vi måste lösa den ekonomiska situationen men det viktigaste för oss nu är att behålla kontakten med samhället och fokusera på kulturen. Vi kommer att hitta lösningar, för vi är en symbol för Spanien och vårt gemensamma kulturarv. Vi måste vara en ledstjärna för folk nu, säger museets kommunikationschef Carlos Chaguaceda till TT.

Prados huvudsakliga inkomst är biljettintäkter, och förra året drog museet in 22 miljoner euro. I år uppskattar Carlos Chaguaceda att man kommer förlora upp till 70 procent av intäkterna. Mycket på grund av att internationella besökare står för 60 procent av biljetterna.

– I år kommer inkomsterna att vara väldigt låga, konstaterar han.

Påverkar turismen

Hittills har Pradomuseet inte fått någon ekonomisk hjälp från regeringen, vilket Carlos Chaguaceda har förståelse för, eftersom politikerna har fullt upp med den ekonomiska krisen.

– Vi har god kontakt och de vet att vi är viktiga, inte bara på grund av de kulturella aspekterna utan också som faktor i en turism med god kvalitet. Men vi får ta dag för dag och fortsätta hoppas, säger han.

Tillfälliga utställningar har fått planeras om på Prado – eftersom museet inte har kunnat låna in konst från Europa. Fler har nu hittat till museets digitala satsningar, liksom på Museo Nacional Thyssen i Madrid, som har förlängt en populär digital utställning om Rembrandt. Men den digitala omsvängningen hjälper inte mot ett förväntat inkomsttapp på runt 60 procent.

Kulturlivet är också tätt sammanlänkat med turismen i flera länder. När den antika ruinstaden Pompeji i Italien öppnade efter omfattande renoveringar var det till exempel fler turistguider än besökare på plats. Efter det längsta besöksstoppet sedan andra världskriget välkomnar nu också Akropolis och 200 andra arkeologiska platser i Grekland besökare.

– Men vi vet att den här sommaren kommer att bli väldigt annorlunda jämfört med tidigare somrar. Greklands ekonomi vilar tungt på turismen och eftersom flygen hit är begränsade är besöksantalet fortfarande lågt, säger Panagiotis Panagopoulos, presschef vid det grekiska kulturdepartementet.

Ska kompensera

Den 15 juni öppnar de flesta grekiska museer – vilket är viktigt för försörjningen för en hel kedja av människor, säger Panagiotis Panagopoulos. Han förväntar sig att turismen ska komma i gång igen, och hoppas att museibutikernas försäljning ska kunna kompensera för en del av det stora inkomstbortfallet.

Kulturdepartementet fortsätter också att finansiera museer och arkeologiska platser.

– Den här hälsokrisen har varit en prövning i vår vardag, men våra monument och arkeologiska sevärdheter har stått där i tusentals år och är en upplyftande påminnelse om människans uthållighet.