Kom tebaks till mig, Hellström

Han sjunger om ingenting och en bortsprungen hund.

Varför har Håkan slutat älska mig?

Du måste ha träffat någon yngre, dummare, snyggare.

Av någon anledning trodde jag aldrig att det skulle ta slut mellan oss, vi har ju växt upp tillsammans, gjort allt. Alltid har han gått vid min sida utan att svika.

Kärleken började den 28 april år 2000.

”Fan vad bra! Broder Daniel-basisten Håkan Hellström släpper solo­singel och låter som Jakob Hellman kompad av Honey Is Cool. Kul, anarkistiskt, svängigt och indieromantiskt”, skrev jag för första gången om singeln ”Känn ingen sorg för mig Göteborg”.

Det var en fredag. Jag hade lyssnat på repeat hela veckan, en skivbolags­kopierad cd-r som kanske finns i någon annans hem nu för den lämnades till Myrorna ihop med tusentals andra cd:s för några år sedan. Eller om jag sparade den. Kanske finns den i någon dammig låda.

Men då, när det nya årtusendet just hade börjat, var den skinande ny. Håkan var skinande ny, det stora nya pop­hoppet för oss som begrep vad så många andra inte begrep och rent av provocerades av. Så ska kärlek se ut; att älska vad alla älskar är att ge upp.

Oh man, åren går. 16 år på dagen sedan du ramlade in i mitt liv.

Sant är att jag, med all sannolikhet, tänkt mer på Håkan än Håkan tänkt på mig men hey, vilket förhållande är jämlikt? Att det skulle kunna ta slut har aldrig ens föresvävat mig, blotta tanken hade varit befängd.

Men nu märker jag att Håkan är på väg bort. Han hör inte på. Det är någon annan han är kär i. Någon yngre, dummare, snyggare. Vet inte vad jag ska göra, det känns som att hjärtat är på väg att gå sönder som om hjärtat var 18 år.

Först kom ”Din tid kommer”, stiligt tillverkad för att välta arenor men med en text som inte tog det minsta hänsyn till mig. Den säger ingenting. Den staplar rader utan sammanhang. ”Mamma sa: Lille bastard”. Det är klart att hon inte sa. ”Jag är född av stormen”. Vad? ”Jag ser fågeln som river upp världen”. Vafalls? ”Stig till toppen av världen där änglar leker”. Hm, handlar den om IFK Göteborg?

Det verkade som att Håkan funnit någon annan än mig att älska. Han skulle aldrig behandla mig som skit om han inte var uppsnärjd i det blå.

Sedan, 15 april, kom ”Hon är en runaway”, urfin melodi och vacker produktion som landar mellan The Isley Brothers och Neil Diamond men texten handlar av allt att döma om en lapp som berättar om en bortsprungen hund. Raden ”inget sex på gräset, snälla” antyder dock att en flicka kan vara med i bilden eftersom tidelag kriminaliserats.

Förlåt. Det var inte meningen att skoja.

Jag är ju bara ledsen.

I fredags kom ”Brinner in the shit”, en läcker 80-talistisk stilövning som inte heller söker kontakt, inte minsta närhet. Håkan står däruppe och sjunger neråt.

Det värsta är att jag inget kan göra. Håkan har all makt i vårt förhållande. Jag kan bara vänta på nästa singel och hoppas att han kommer tebaks till mig.

Veckans ...

BABE. Prince. Geni. ”Sign o’ the times”. 57 år. ”Rest in peace, you sexy mother”, som Daily News skrev på en formidabel förstasida.

SERIEFINAL. ”House of cards”, Netflix. Visst, rena såpoperan numer - men vilken final, vilket slutscen! Ny säsong nästa år.

SOULREGGAEPOPCOUNTRYALBUM. Oj! Mitt flöde exploderade i går natt - någon kallade Beyoncés ”Lemonade” för ”Beyoncés Sgt Pepper” (Beatles), en annan albumet för hennes ”The Blueprint” (Jay-Z). Hittills tycker jag den låter lite för lekfullt eklektisk, inte riktigt allvarlig, men hey, Beyoncé är den största sedan Aretha Franklin, antagligen större nu. ”Hold up”!

SERIEFINAL II. ”Billions”, HBO Nordic. Oj, oj. Ännu mer Shakespeare än ”House of cards”. Starkaste tv-serien i år, ihop med OJ Simpson-dramatiseringen vi talade om förra veckan.

VIDEO. ”Needed me”, Rihanna, tredje singeln från formidabla albumet ”Anti”. Måste skaffa biljetter till Tele2 den 4 juli - fatta USA:s nationaldag, det lär vara konfetti överallt.

TV-KNAS. Tommy Körberg sjöng ”Drömmen om Gun” i ”Nyhets­morgon” på TV4, Peter Dalle somnade i soffan. Såg behagligt ut. Alla borde få somna till Körbergs ljuva stämma.

REGGAESÅNG. ”Step down”, Elliphant. 30-åring från hjärtat av Stockholm men låter uppvuxen på saltfish, ackee och Red stripe.

FÖRRESTEN. Jag skulle gärna få min juice serverad av halvnaken jonglerande hunk. Tydligen är jag ensam om det.

Fråga Fredrik

Ska du odla tomater i år igen?

SVAR: Kul att du frågar! Absolut. Och sallad tror jag, även om mördar­sniglarna är en tuff match. Tips?

ANNONS