– Mina föräldrar vet inte hur vild jag var

Torbjörn Ek

Lisa Edelstein om sitt galna festande och rollen som Cuddy i succéserien ”House”

LONDON. På tv är hon den kontrollerade sjukhuschefen dr Cuddy som försöker hålla ordning på House.

Under 80-talet var hon en centralfigur i New Yorks drogfyllda partyliv och känd bara för att

vara känd.

– Jag var vildare än jag är beredd att låta mina föräldrar läsa om i tidningen, erkänner Lisa Edelstein, 43.

Sjukhuschefen Lisa Cuddy trippar ner för korridoren i en strikt men tajt pennkjol. Doktor House vänder sig om och hånar henne för hennes breda rumpa.

En vanlig scen i ”House” vars femte säsong just nu har sändningsuppehåll på TV4.

Har fått kritik

– Första gången tog seriens skapare mig åt sidan och sa ”du måste veta att det inte har att göra med att du skulle ha gått upp i vikt”. Och sen har det fortsatt och fortsatt och fortsatt. Jag tycker att min bak borde stå med i eftertexterna, skrattar Lisa Edelstein när hon träffar Nöjesbladet i London.

I sin roll som sjukhuschef har hon fått kritik för sin utmanande klädsel.

– Då påminner jag om att doktor Cuddy jobbar på ett påhittat sjukhus.

Gillar du kläderna?

– Ja, Cuddy är inte så fri som hon vill vara och därför gillar jag de fysiska begränsningarna som de tajta tröjorna och bältena ger henne. Men själv kommer jag aldrig vilja använda en pennkjol igen för resten av livet.

”Underliga fester”

Men utmanande klädsel är inget nytt för Lisa Edelstein. Under artistnamnet ”Lisa E” var hon på 80-talet en central person i New Yorks nattklubbsliv. Tillsammans med partyprofilen James St James blev hon känd bara för att vara känd.

– Det blev en del riktigt underliga fester, berättar hon.

Och bevisen finns på Youtube. Tidiga hemvideor har lagts upp som visar ”Lisa E” på vilda fester med mängder av sprit och personer som tycks vara höga av knark.

Hur vild var du?

– Vildare än jag är beredd att låta mina föräldrar läsa om i tidningen. Mina läppar är förseglade, säger Lisa Edelstein.

Men festandet håller fortfarande i sig till viss del. Och så även umgänget med folket hon festade med i New York.

– Nu anordnar jag fester i stället. Jag samlar ihop folk som jag känt sen jag vet inte när, såna som är precis lika missanpassade som förr. Jag parar ihop dem med

alla nya människor i mitt liv. Det är roligt och intressant att bara kasta in alla i samma rum och se vad som händer, vem som pratar med vem, säger hon.