Mejla

Wolfgang Hansson

Hur tänkte Disney om sitt stöd till diktaturen?

Publicerad:
Uppdaterad:
Bild från Disneys nya storfilm ”Mulan”.
Foto: Jasin Boland / Disney / AP
Bild från Disneys nya storfilm ”Mulan”.

Kan man ställa krav på Disney om annat än kvaliteten på underhållningen?

Hollywood har aldrig varit bra på att förhålla sig till geopolitiska realiteter men den senaste storfilmen ”Mulan” är ett exempel på hur Disney trampat rejält i klaveret.

Filmen är delvis inspelad i Xinjiang, en provins i Kina som de senaste tre åren stått i världens fokus för en enda sak. Hur den kinesiska regimen förtrycker den mestadels muslimska lokalbefolkningen, uigurerna.

Sedan 2017 existerar vad som bara kan kallas koncentrationsläger i Xinjiang. Kina förnekade först deras existens men kallar dem nu omskolningsläger.

Där hålls omkring en miljon uigurer fängslade. Vittnen berättar om tortyr och svåra förhållanden. En del släpps men många dör eller försvinner spårlöst.

Brott mot mänskliga rättigheter

Tvångssterilisering är vanligt. Enligt Washington Post gick födelsetalen ned med 24 procent förra året. Vissa anser att bara det räcker för att kvala in till FN:s definition av folkmord. I vilket fall handlar det om grova brott mot mänskliga rättigheter.

Kina syfte är att kväsa de krav på självständighet som finns bland en del av uigurer.

Därför kan man undra hur Disney tänkte när man skrev eftertexterna till ”Mulan”.

Kanske trodde man att ingen skulle märka något eftersom de flesta biobesökare numera har lämnat salongen långt innan eftertexterna har rullat klart.

Disney tackar i eftertexterna ett antal av kinesiska kommunistpartiets propagandaavdelningar i provinsen liksom den lokala säkerhetspolisen i staden Turpan för deras hjälp i att göra filmen möjlig.

Kryper för diktaturen

Det är alltså institutioner som är ansvariga för att spärra in människor i koncentrationsläger.

Att Disney tackar dem är rätt magstarkt och i backspegeln inte heller särskilt smart för varumärket.

Men det är bara en del av Disneys krypande för kommunistdiktaturen.

1997 släppte bolaget ”Kundun”, en film som hyllade Dalai lama. Vilket fick makthavarna i Peking att gå i taket och lägga krokben för Disney i Kina. Sedan dess har bolaget försökt att åter komma på god fot med diktaturens Kina.

Året efter bad Disneys dåvarande vd om ursäkt direkt till Kinas premiärminister.

– Det var ett idiotiskt misstag. I framtiden ska vi undvika saker som förolämpar våra vänner, lovade vd:n.

Underdånigheten betalade sig. För några år sedan kunde bolaget inviga Disneyland i Shanghai.

Att Disneys nuvarande ledning har samma inställning är på ett sätt inte så konstigt. Fram till för bara något eller några år sedan var alla storbolags våta dröm att komma in på den gigantiska kinesiska marknaden. Att kröka rygg för Kina ansågs nödvändigt.

Internationell paria

Amerikanska basketligan NBA förlade en del av sina matcher i Kina för att bland annat kunna sälja matchtröjor. Det hela fick ett abrupt slut när en hög företrädare för ett av ligans lag uttalade sig till förmån för demokratiaktivisterna i Hongkong. Ett tag såg det ut som NBA skulle pudla helt för att blidka Kina men det nya internationella klimatet gentemot kommunistdiktaturen gjorde det omöjligt.

För Kina har gått från att vara en diktatur som behandlats oförtjänt välvilligt av västvärlden till vad som närmast kan liknas vid en internationell paria. Det beror till viss del på president Trumps handelskrig mot Kina men framförallt på president Xi Jinping vägran att acceptera någon som helst form av opposition.

Foto: Mark Schiefelbein / AP
Kinas president Xi Jinping.

Regimen går till och med så långt att man kidnappar en svensk medborgare i Thailand, förläggaren Gui Minhai, och för honom till Kina där han döms till ett långt fängelsestraff i en skenprocess.

Ögonöppnare för världen

Framför allt händelserna i Hongkong har varit en ögonöppnare för världen. Trots att Kina i ett internationellt avtal lovat att den forna kronkolonin skulle få behålla sina demokratiska friheter åtminstone till 2047 så bröt man det löftet.

Kina har också i ökad utsträckning börjat hota omvärlden när man inte gör som Kina vill. Sverige är ett av de länder som fått sig en släng av sleven.

När internationella skiljedomstolen i Haag i ett utslag 2016 slog fast att Kina inte har rätt till hela Sydkinesiska sjön vägrade Kina acceptera utslaget. I stället svarade Peking med att fortsätta bygga konstgjorda öar i regionen och hota fartyg från grannländerna som exempelvis fiskade i havet.

Allt detta verkar dock ha gått Disney förbi när de tyckte det var bra för affärerna att tacka förtryckarna.

Av: Wolfgang Hansson

Publicerad: