Galans kungar vann - fastän de förlorade
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2003-01-28
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Rockbjörnens kungar hette Kent.
Igen.
De förlorade den mest gastkramande klassen - men vann ändå.
"Årets svenska låt".
Så hette klassen som skilde männen från pojkarna i årets suveräna upplaga av Rockbjörnen.
Kent hade - av er läsare - fått fyra låtar nominerade:
"FF", "Dom andra", "Kärleken väntar" och "Vinternoll2".
Mot denna blytunga fyrklöver stod en ensam Håkan Hellström och hans "Kom igen Lena".
Och " ja, det blev som många hade förutspått:
Kent-låtarna tog ut varandra. Håkan vann en David-seger mot Eskilstunas Goliat.
Ändå.
Jag vill verkligen inte hälla smolk i Håkans glädjebägare, men visst vann Kent egentligen den klassen också.
Att få fyra låtar - f y r a! - nominerade i en och samma klass " det är helt osannolikt. Helt galet.
Det har aldrig hänt förr och kommer aldrig att hända igen.
Kepsen av, busar. Ni är verkligen störst.
Att de också tog hem de prestigefyllda klasserna "Årets svenska grupp" och "Årets svenska album" - och att Håkan blev "Årets svenska manliga artist" - behöver man väl inte ens nämna.
Årets kvinnliga artist blev Robyn. Väntat - men utan tvekan välförtjänt. Mitt hjärta råkar slå väldigt hårt för Marit Bergman, indieprinsessan från Rättvik, och därför höll jag en tumme för henne. Men det är svårt att klaga när en artist med sådan stil, sådan utstrålning, sådan klass får gå upp på scenen och hämta ännu en björn.
Blev blåst på en Memphis-resa.
Till sist fick ju Elvis stryk av Red Hot Chili Peppers i "Årets utländska låt"-klassen (de vann "Årets utländska grupp också - helt korrekt).
Lite bittert.
Men bara lite.
I framtiden kommer det nya Elvis-remixar och jag ger mig inte förrän det finns en Rockbjörn på Graceland.
Bland nykomlingarna kan jag tycka att det fanns aningen mer spännande val än The Sounds. 2002 var trots allt ett stort rookie-år (och 2003 ser ut att bli ännu större!), men om man redan under sitt debutår som band med skivkontrakt prickar in en hit av "We're not living in America"-magnitud behöver man förstås inte be om ursäkt för att man plockar hem dylika priser.
Eminems två triumfer har jag definitivt inget att invända mot. Det här är Eminems era, Eminems tid - och sånt förstår ni.
Nu går Rockbjörnen i ide igen.
Mätt, glad - och stolt.
Inte minst för att det i år blivit väldigt tydligt att pristagarna tycker så mycket om honom.
- Det har gått inflation i priser, alla ska ha en gala. Men Rockbjörnen har funnits länge och är därför en av få som verkligen räknas, har åtskilliga artister kommit fram och intygat de senaste veckorna.
Kunde inte ha sagt det bättre själv.
Och i dag är det sovmorgon på Aftonbladets nöjesredaktion.