Det luktar grabbfinal

MALMÖ. Han var nere för räkning.

Men Olle Hedberg reste sig på nio.

Och levererade en av de mest klassiska smockorna i ”Idols” historia.

Egentligen borde det inte vara möjligt. Olle Hedberg var, av alla siffror och omröstningar att döma, nästa givna person att kliva av ”Idol”-tåget. I stället blev fredagsfinalen ett segertåg gränsande till utklassning.

Naturligtvis handlar om en sak. Låtarna. Olle Hedberg har inte haft sångtombolan på sin sida vid särskilt många tillfällen den här säsongen. Några gånger har han fått glänsa. Kvällarna han slirat vid dikeskanten är betydligt fler. Låtvalen, och de

teman de tillhört, har både varit

skeva och alldeles åt helsefyr fel för hjärtekrossaren från Gotland.

Och i allt stadigare takt har hans stjärna dalat, bleknat och vissnat.

Tills nu.

Det vi bevittnade från Malmö Arena är inget annat än en comeback. En återuppståndelse. En påminnelse om vilken kraft och kapacitet killen har när vindarna bara

behagar blåsa åt hans håll.

En av de mest klassiska smockorna i svensk ”Idol”-historia. Just när det behövdes som allra mest.

Visst.

”Fix you” är ju ”Fix you”. Och ”Beautiful day” har vält arenor utan större problem förut. Bara där fick han vind

i seglen gränsande till orkanstyrka. Men samtidigt kan inga sånger, hur starka eller stora de än må vara, ensamt göra jobbet. Griper man inte tillfället när det presenterar sig är loppet över ändå. Olle hade allt att bevisa och allt att förlora. Han visste det och var fast övertygad om att ge sitt livs kväll. Det är den attityden och förmågan som stordåd är gjorda av. Vad som än händer i framtiden kommer han alltid att kunna se tillbaka på att han fick ett fullsatt Malmö Arena att äta ur hans hand. Till och med juryn, som i år börjat halka oroväckande mycket på kvalitetskompassen, älskade vad de såg.

Kan och får han hålla den här bollen i rullning pekar det på en enda sak.

Grabbfinal i ”Idol” 2010.

Just här, just nu känns det lika rimligt som rättvist.