Jag läste en bestseller fast det bara är vinter
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2004-03-27
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
NEW YORK
Det är förbjudet att läsa bästsäljande böcker om det inte är sommar. Bara på sommaren, bara på semestern, bara i hängmattan, bara när fiskmåsar tjattrar, bara då är det tillåtet att få njuta av en John Grisham.
Resten av året bör det vara nåt med mer fibrer, nåt nyttigare, nåt duktigare. Gärna en biografi över Richard Nixon, kanske en Norman Mailer, absolut en William Faulkner, helst en oläst och mycket död ryss.
Tom Wolfe kan med nöd och näppe godkännas, trots att det finns säkert 13 procent Liza Marklund i honom.
Allt detta anser jag eftersom jag är mentalt störd.
På amerikanska kallas det att overreach, att sikta för högt. För av de här alldeles för höga kraven blir det förstås pannkaka. Knappt ingenting blir läst, på sin höjd halvslabb som Yann Martels "Life of Pi" eller Al Frankens "Liars"".
I stället blir det: tv. Bra tv, men ändå tv. Och som alla vet är 53 minuter av varje tv-timme lika meningslös för själen som dataspel eller sport. Ett genomsnittligt tv-program är inte bara fiberlöst, det är även kalorifritt och saknar protein. Men visst är socker gott.
För att undkomma ännu ett ondskefullt "Fab 5" gjorde jag ett undantag.
Jag fuskade. Jag läste Dan Browns "The Da Vinci Code" ("Da Vinci-koden") mitt i vintern.
Da Vinci-koden har på bara knappt ett år blivit den 13:e bästsäljande boken under de senaste tio åren i USA. Ett fenomen i klass med Mel Gibsons film "The Passion of the Christ", fast den katolska fundamentalisten Gibson skulle i n t e gilla da Vincis budskap.
Mer än så går inte att avslöja.
Da Vinci-koden är nämligen en bok med en h e m l i g h e t, ungefär som "Det sjätte sinnet" med Bruce Willis, en engångsupplevelse.
Koden är genial, en rasande spännande thriller/deckare samtidigt som den är en väldigt genomarbetat liten lektion i religionshistoria, kryptologi, matematik och nåt som kallas symbologi. En Umberto Ecos "Focaults pendel" för massorna.
Och själva h e m l i g h e t e n. Jodå, många historiker säger att påståendena i stora drag är korrekta. Men präster håller förstås inte med.
Mitt problem nu: vad i den heliga graalens namn ska jag läsa i sommar? Som toppar det här? Nu när jag ruckat på mina lutheranska idiotprinciper?
Måste jag läsa om Marcel Prousts förbannade madeleinekaka i hängmattan?
Min prao, Oskar Andersson, kliver rakt fram till The Ramones-hyllan på Virgin megastore. Ramones! Herregud, kidsen är coola nuförtiden. Lyssnade inte jag på Killing Joke och Gary Moore när jag var 14?
Tom Cruise och Penelope Cruz! De hade fungerat som Robert Langdon och Sophia Neveu i den, kommande, filmversionen av "Da Vinci-koden". Men det är tydligen slut mellan dem, tyvärr, de var fina. Russell Crowe och Julia Roberts? Varför inte. Och Ian McKellen som Sir Leigh Teabing?
Blir faktiskt stolt. Det finns flest dollarmiljardärer i världen här: 31 stycken.
Bara i New York, barn, bara i New York.