Svenska nudistartister har fått en ny medlem
Läs Sylvia Balac krönika
En engelsk låttext är som en tjock stickad polotröja.
Sjunga på svenska är som att klä av sig spritt språngande naken.
Nu sällar sig Petra Marklund till nudisterna.
Det finns säkert många skäl till att Ulf Lundell har lämnat ett djupare avtryck i den svenska folksjälen än Andreas Johnson, men språket är definitivt ett. ”I love you” kan de flesta haspla ur sig, men ett ”Jag älskar dig” kräver fingertoppskänsla och mod. Låtar på svenska ställer högre krav på textförfattaren som inte kan gömma sig bakom la di das och too di loos och oh yeahs.
Robert Pettersson bytte Takidas engelska mot Stiftelsens svenska och ligger nu etta på Svensktoppen. ”När jag sjunger på svenska blir det mycket mer naket”, förklarade han i en intervju med Nöjesbladet i våras.
Och vad man än tycker om Per Gessles låttexter är ”Jag tycker om dina bröst i morgonljuset” mer begripligt än ”Går som en man, slår som en hammare, hon är en ungdomlig bluff, var aldrig en som gav upp, välsmakande som en regndroppe, hon har utseendet”. (”The look” i fri översättning.)
Annika ”Säkert!/Hello Saferide” Norlin och Jens Lekman skriver intelligenta och personliga texter på både svenska och engelska. Men de är undantag. Vill man säga något som berör så är regeln de bekräftar enkel: Sjung på ditt modersmål.
På skivkonvolutet till ”Be-bop-a-lula hela jävla dan!” 2009 sa Joakim Thåström så här om svenskar som sjunger på engelska: ”90 procent är ju vedervärdigt, fullständigt uttryckslöst. Jag tror att de flesta människor gör det för att de är fega och det är enklare att gömma sig bakom engelska standardfraser. De låter som sångare utan kontakt med sina egna hjärtan.”
Lätt för Thåström att säga, som inledde karriären helnäck med att skråla ”Jag e ung o sänkt”.
För Petra Marklund är det en annan sak. Hon har inte bara tagit skydd bakom textrader som ”La, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la, la la, la, la, la, la, la, la” (”La la la (Never give it up)”) utan även bakom artistnamnet September. Hon började sakta slänga kläderna i ”Så mycket bättre” genom att sjunga andras låtar på svenska. Snart står hon spritt språngande naken framför våra öron med sitt eget namn och albumet ”Inferno”.
Läs Tara Moshizis recension av Petra Marklunds skiva här.