Robinson-Jan är årets tv-kille

Det sitter nedärvt

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2001-11-30

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

i våra gener, vi är arga på dem som har det bättre eller som verkar smartare eller som är snyggare eller som har en lyxigare dvd-spelare kanske.

Det är en variant på den satans jantelag som går ut på att ingen ska tro att hon är ”förmer” än nån annan.

Därför finns så mycket stockholmshat. Eftersom det är lätt att känna komplex gentemot folk som bor där nästan all form av svensk makt finns så blir det vanligt med bittra utfall mot ”stockholmsjävlarna”. Och det anses okej eftersom det handlar om att ”sparka uppåt”. Till skillnad från att hacka på landsorten vilket styvmoderligt anses ”sparka neråt”.

Själv vet jag hur det är i Stockholm. De flesta som uträttar något är lantisar, medan infödda stockholmare mest går omkring och är sköna typer. Ändå finns detta stockholmshat - som är lika vanligt som allas vårt överklasshat.

Därför är Jan Dinkelspiel

i ”Expedition: Robinson” årets tv-personlighet.

Det är så lätt att hata överklassen och att tillskriva den en mängd egenskaper som vi bara tror att den har. I grunden handlar det om avundsjuka och om främlingsrädsla och antagligen missnöje med våra egna liv.

Sånt slentrianklassförakt från dumvänstermänniskor är lika dumt som dumhögermänniskors invandrarförakt.

Jan Dinkelspiel är en skön snubbe, eller hur? Till och med lalliga Zübeyde tycker att han skulle vara en drömkille utanför tävlingen, även om han i den är ett hot.

Okej, han är inte festligast i världen. Men få grejor förutom Emmas bröst och Björns varanfälla är väl festliga i årets Robinson?

Och okej, han har en yllemössa på sig när det är jättevarmt. Sant. Men han är trevlig, rolig och smidig och är inte det minsta taskig eller fascistisk eller dryg eller arrogant eller äcklig eller vad det nu är för egenskaper som folk brukar tillskriva överklassen.

Det är den typen av sociologiska studier kombinerat med underhållning som Robinson, och andra dokusåpor, levererar när de är som bäst.

Min bild är att

utbildade människor med mycket pengar står för en mindre del invandrarfientlighet, slagsmål på stan och andra elakheter jämfört med Svenne Svensson. De har råd att vara generösa med fina åsikter och dessutom råd att stå för dem.

Men det har de flesta av oss, mer än vi tror.

Om vi inte släpper våra fördomar om folk - även folk som vi ”sparkar uppåt” mot - kan vi inte räkna med att de släpper sina fördomar mot oss.

Vi säger så.

Fredrik Virtanen

Följ ämnen i artikeln