Reklamen i ”Solsidan” sväljs med hull och hår
Fredde och Mickan kränger grillar, bilar och kylskåp i ”Solsidan” utan att någon reagerar.
Produktplaceringen i svensk film och tv har accepterats fullt ut av publiken.
Så varför inte placera produkter även i en krönika?
Överanvändningen av bensinmackskortet i Hamilton-filmen med Peter Stormare var skrattretande, men numera skrattar vi med produktplaceringen i stället för åt den. I komediserien ”Solsidan” är reklaminslagen både skickligare och fräckare genomförda än någonsin tidigare. Vilket jag tänkte återkomma till så snart jag ätit upp min Pajaspinne, en uppfriskande kolaglass med hallonöverdrag och chokladtopp, mums!
I ”Solsidan” är grillar och andra prylar till stor del integrerade i manuset, vilket är mycket effektivare än att bara zooma in på ett specifikt varumärke i parti och minut. Och på tal om minut: Det tar inte längre än så att få på sig Bergis-jeansen som jag köpte på Bredenbergs i helgen, de har en perfekt passform och är minst lika bekväma som en flygresa med Interswede.
”Solsidan” kommer undan med sin ohämmade produktplacering för att vi numera vant oss vid reklam överallt och närsomhelst, men också för att många svenskar känner igen sig i den prylfixerade livsstilen. Jag menar, vem vill inte höja sin status i grannskapet med ett prydnadsglas från Gullaskrufs glasbruk eller en tvålitersdunk bensin från Koppartrans?
Nöjesbladets Anton Assarsson har grävt djupare i fenomenet produktplacering i svensk film och tv – läs hans artikel om det här.
Under tiden lämnar jag min skrivmaskin från Facit åt sitt öde, svidar om till min nya klänning från EPA, tar ut lite fickpengar från Palmstruchska banken, klämmer en burgare på Clock och går och njuter av Rolfs cabaret nere på Fenixpalatset
Fotnot: För att undvika otillbörligt gynnande är alla produkter som placerats i texten ovan sådana som inte produceras och/eller existerar längre. Ja, förutom ”Solsidan” då – en produkt från Jarowskij, FLX och TV4.