Alla har rätt till en fungerande näsa

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-11-16

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

NEW YORK

Det är synd om Michael Jackson.

När "Thriller"-kungen påpekar att skrivbranschen är rasistisk hånas han.

För sin stackars näsas skull.

På samma vis som när jag ser gamla tanter och farbröder se vilsna och ängsliga ut, kanske i en miljö där de inte känner sig hemma, får jag en stor ledsenklump i magen när jag ser Michael Jacksons näsa.

Alla människor har rätt till en fungerande näsa.

I onsdags dök Michael upp i en rättegång - han är stämd på 21 miljoner dollar för att ställt in två spelningar - med ett litet skägg, sorgsna ögon och ett kirurgplåster på den trasiga näsan.

Tänk dig att inte ha en näsa.

Tänk dig att, alltid, ha ett trasigt köttstycke mitt i nyllet. Som du ska andas igenom.

Här i USA, och i det gamla landet, tycker äckligt många att Jacksons näsa är rolig. "Hahaha, den är helt förstörd, gud vad sjuk han är."

Varum sjuk? Han ville ha en ny näsa. Kirurgin gick fel. Han gjorde om det. Det blev fel igen. Näsan är nu avliden.

Och om Michael nu är sjuk - borde han inte åtminstone få ha en frisk näsa? I stället kallas han "Wacko Jacko" av vidriga människor.

Känner du någon som har rätt att kalla en man som spelat in "Thriller" - med "Thriller", "Beat it", Billie Jean" och "The Girl is mine" - för wacko? Vad har denne i så fall gjort för världen? Uppfunnit funken? Kysst Håkan Hellström?

När Jackson i somras angrep skivbranschen och kallade den rasistisk hånades han över hela (den vita) världen. För att han hade en trasig näsa, eller för vitopererad hy, eller för (obevisade) pedofilrykten, eller för en och annan bisarr pr-kupp, eller för vad som helst.

Skivbranschen är rasistisk och har så alltid varit. Svarta artister har alltid rånats av de vita bossarna. Men Michael Jackson hånas i stället för att hyllas när han står upp mot skiten.

Ack skadeglädjen i världen, ack avundsjukan, ack dumheten. Den gör ont.

När Jackson - som sjöng The Jackson 5:s fabulösa "I want you back" - lämnade rättegångssalen stannade han i 15 minuter och skrev autografer till fansen.

Han är värd sin näsa. Han är värd två näsor. Inte rasism.

Tony Soprano lyssnar på "Oh Girl" med The Chi-Lites och blir sentimental precis som alla andra och börjar tänka på en gammal älskarinna. Sedan gör han något mycket, mycket ont.

Det är "Sopranos" briljant dualistiska hjärta, som inte märks så ofta längre.

Men vet ni vem som got whacked i söndags! Oj, oj, det här är spännande. (Ni får vänta åtta söndagar till.)

Texasmiljardären David Bonderman firar sin 60-årsdag i helgen. Jag fyllde 31 i går. Han lägger 7 miljoner dollar på en fest där Robin Williams är värd och Rolling Stones spelar. Jag var hembjuden till Anders Ask. Fast det är klart. Jag hängde med Nicole Kidman, världens bästa filmskådespelerska, också.

- Du får inte röka här, säger en 80-talsherre, uppenbarligen vän av ordning, vid bagagebandet på flygplatsen.

- Men du får ha såna där loafers?

Bara i USA, barn, bara i USA.

Knäxx in the city

Fredrik Virtanen

ANNONS

Följ ämnen i artikeln