Han vägrade lägga in sig på avgiftning

Helena Trus

, 

Christoffer Röstlund Jonsson

Därför tvingades Persbrandt lämna Dramaten

Mikael Persbrandt ­lämnade Dramaten. Då lät det att han var ”förtvivlad”.

Sanningen är en annan, enligt tidningen Filter.

Persbrandt slutade för att han vägrade ge upp spriten.

Kaos kring ”Fröken Julie”. Lika kaosartat avhopp från ”Måsen”.

Mikael Persbrandt lämnade hela ensemblen i sticket för att satsa på film.

– De ska veta att de får jobba med en person som totalt svikit en ensemble, en teater och en publik, sa dåvarande Dramaten­chefen Staffan Valdemar Holm till Nöjesbladet, när Persbrandt sedermera gick till Stockholms stadsteater.

Men allt var svepskäl för den verkliga anledningen: Persbrandts ohanterliga alkoholvanor. Det är magasinet Filter som i sitt nya nummer granskar den kontroversiella teaterhärvan för tre år sedan, en av de mest dramatiska perioderna i teater-Sveriges historia.

Staffan Valdemar Holm erbjöd enligt Filters källor Mikael Persbrandt avgiftning för att skådespelaren skulle få bukt med spritdrickandet. Då han vägrade fanns bara ett alternativ: självvald uppsägning.

Sjukskrev sig

Persbrandt spelade en huvudroll i ”Måsen”. Men i oktober 2007, efter en veckas föreställningar, sjukskrev han sig. I själva verket var han ute och festade hårt.

En veckas föreställningar ställdes in med motiveringen att Persbrandt var magsjuk. Till slut började de repa in en ersättare eftersom ­huvudrollsinnehavaren ”inte mådde bra”. Men flera i uppsättningen hade tele­fonkontakt med honom.

– Han gick ut och festade på onsdagskvällen och sedan stannade han ute till söndagen, säger en källa inom produktionen till Filter.

Till Tyskland

Holm ska då ha erbjudit Persbrandt hjälp att sluta dricka via en avgiftningsklinik. Skådespelaren var ­inte intresserad. I?stället skickade hans advokat ut ett pressmeddelande. Där stod att den berömda aktören med omedelbar verkan sa upp sig från Dramaten. Han hade rest till Tyskland för att spela in en tv-film.

Berggren till attack

I december 2007 tillkännages plötsligt att ­Mikael Persbrandt ska medverka i Stockholm stadsteaters uppsättning av ”I väntan på Godot”. På en presskonferens attackerade regissören Thommy Berggren Dramaten så här:

– Det är en teaterlednings förbannade plikt att stimulera ­sina skådespelare. Att man är med i ett sammanhang som verkligen känns viktigt. Avhoppet var ju inte förknippat med någon slags nonchalans. Han var ju förtvivlad, Micke, säger Thommy Berggren.

Ville torka bort flinet

I Filter berättar nu Staffan Valdemar Holm att detta gjorde honom ”chockad” och ”förbannad”:

– Vad jag tyckte var fullkomligt oanständigt var att uttala det här som ett problem hos Dramaten. Då fick jag naturligtvis lust att torka bort flinet på alla tre herrarna. Där har du Benny Fredriksson (chef på stadsteatern, Nöjesbladets anm) som vet hur det här hängde ihop, och Micke Persbrandt och inte minst Thommy Berggren som ju är en osedvanligt oanständig person. Det provocerade mig, inte minst eftersom jag vid det tillfället var belagd med absolut munkavle. Och det visste de naturligtvis om, säger Holm.

”Skäl till uppsägning”

Holm berättar vidare i reportaget att han blev ”väldigt besviken på ­Mikael Persbrandts agerande”. Den forne chefen vill ­inte kommentera detaljerna kring ultimatumet om avgiftning, som Filters reporter fått från flertalet källor, utan redogör för den allmänna policyn i sådana här situationer:

– Om du är i en situation och krisar så har du två val som arbetstagare: anting­en erkänner du att du är sjuk och då är det arbetsgivarens uppgift att erbjuda dig hjälp med vård och terapi. Om du inte erkänner dig som sjuk, då är den här typen av uppförande skäl till uppsägning och då bortfaller arbetsgivarens ansvar.

– Är du sjuk så tar vi hand om dig, är du frisk så har du svikit. Det är den enkla mate­matiken i detta.

Mikael Persbrandt vill inte kommentera uppgifterna, enligt hans agent Peter Jansson. Staffan Valdemar Holm tillbakavisar inte uppgifterna i Filter, men vill inte kommentera vidare.