Det var inget skämt, demon är så här bra

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Börjar nästan tro att den gode Stommen driver med mig.

Att han spelat in obskyra låtar med något sextiotalsband jag borde känna till, förslagsvis Them, och sen hissat falsk flagg för att sätta dit mig.

Så bra låter Ludvikabandet Mainliners demo.

Det här jobbet är aldrig så roligt som när man upptäcker helt ny talang (jo, när man får åka till Boston och se Stones-premiärer, men det är det kanske oprofessionellt att låtsas om (...).

Och ny talang finns det chockerande mycket av på den demo-cd Stommen Andersson räcker över en sen kväll på legendariska Golden Beer i Borlänge.

Stommen, frontfigur i Stonecake och mannen bakom gamla brakhiten "Tuesday afternoon", spelar inte själv i Mainliners men har producerat de fem splitterbomber till låtar som exploderar i ansiktet på mig när jag sätter på skivan.

Them är en omedelbar association.

Them var Van Morrisons första band och jag törs kanske inte påstå att Robert Billing, Mainliners synnerligen uttrycksfulle vokalist, sjunger lika förblindande bra som Van The man, men de levererar sin glödgade, vita r"n"b med samma hetta, samma iver och samma furiösa aggressivitet som Them.

Pretty Things kan också nämnas.

Och tidiga Stones, förstås.

Några låtar, och jag tänker då särskilt på knivskarpa "Sinking feeling", håller så hög klass att jag alltså börjar misstänka att jag utsatts för ett otidigt skämt.

Men Stommen har inte den typen av elakhet i sig.

Mainliners är nog faktiskt så här bra.

Retro?

Jo, så det stänker om det.

Men i en värld där The Hives och Mando Diao regerar borde det i sanning finnas plats även för Mainliners.

- Snygga är de också, påpekar Stommen.

Ni är härmed underrättade, skivbolag.

New York har alltid gjort stora skribenter ännu större. Se Aftonbladet på lördagar för bevis.

Dinosaurierna dansar i Sverige den här veckan.

Först Suede, sedan Prince, därefter Bruce Springsteen & The E Street Band och slutligen Morrissey.

Jag har en bestämd känsla av att den sistnämnde gör det snyggast.

Tycker faktiskt att den Las Ketchup-låten är väldigt underhållande.

Ni som ser er första Springsteen-konsert på torsdag kommer att bli frälsta.

Man blir det.

Men ni som varit med ett tag bör räkna med låååånga transportsträckor. Det är långt mellan topparna.

Ett litet tips, dock:

När han spelade i Bologna här om kvällen vägrade stora delar av publiken att gå hem. Fansen stod kvar och sjöng medan roddarna började montera ner scenen och till slut kom Bossen ut och körde "Thunder road" igen, ensam vid pianot.

I den här spalten älskar vi alltid Brage ändå. Alltid.

Orsaker till extas

Per Bjurman per.bjurman@aftonbladet.se