Passa på att se bra Norgehistorier
Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2007-03-16
Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.
Vi kan självgott fortsätta skratta åt Norgehistorier och hävda att ”Hajen” heter ”Kempetorsk” på norska. Men på bio är det norrmännen som drar historierna som världen bryr sig om. Tio norska filmer vann 30 internationella utmärkelser under förra året.
– Jag har vunnit pris för ”Repris” i Karlovy Vary och Toronto och den är såld till 15–16 länder. Men ännu har den inte fått distribution i grannlandet Sverige, suckar regissören Joachim Trier.
Han är i Stockholm i helgen då det är Norsk Filmfest på biografen Sture i Stockholm. Åtta filmer, allt från kärlekshistorier och dokumentärer till skräck.
Pärlan är just Triers ”Repris”, en fyndigt gjord debutfilm om två unga författare och deras vänskap. Påminner om filmerna i 1960-talets franska våg.
Lika originell är Jens Liens ”Den brysomme mannen”, som utspelas i ett slags Sköna hem-värld utan känslor. Lite grann David Lynch-möter-Roy Andersson, ungefär.
Två andra sevärda filmer är aktuella på dvd. ”Gymnasielärarens lilla röda” handlar om proggenerationen, politik och sex. Och ”Uro”, om en polisinfiltratör bland Oslos knarklangare, en norsk motsvarighet till ”Pusher”-filmerna.
För hela programmet, se www.biosture.se.