Whitney begravs – i USA:s farligaste stad

Uppdaterad 2018-08-16 | Publicerad 2012-02-17

NEW YORK. Så sent som i onsdags rapporterades ett väpnat rån, dagen innan ägde tre skottlossningar rum och förra helgen fick polisen börja utreda ännu ett mord.

Det Newark Whitney Houston i dag kommer hem till för den sista vilan är ingen idyll.

Det är en stad som kallats USA:s allra farligaste.

Det låter kanske konstigt för alla hundratusentals svenskar som genom åren flugit till New York och landat på Newark-flygplatsen och inte sett något mer skrämmande än ett IKEA-varuhus på andra sidan motorvägen. Men bara några kilometer från ankomsthallen, där vi i allmänhet tar våra första steg på amerikansk mark, ligger kvarter vars blotta namn sänder kalla kårar utefter nationens ryggrad.

Så sent som 1996 utsågs Newark till USA:s allra farligaste stad.

Bilkapningar en specialitet

Ingenstans begicks fler våldsbrott som mord, rån, grova misshandelsfall och den särskilda Newark-specialiteten bilkapningar per capita än just där.

Vid det laget hade Whitney Houston för länge sedan hunnit lämna misären, men det var i Newark hon föddes och växte upp och det är i Newark hon i dag begravs.

För trots världsberömmelse och en rikedom de flesta Newark-bor inte ens kan föreställa sig hade superstjärnans starka band till de ruffiga gatorna en och en halv mil sydväst om Manhattan, på fel sida Hudson-floden, förblivit starka livet igenom. Delar av familjen Houston bor fortfarande i grannskapet.

Särskilt starka har kopplingarna varit till familjens kyrka, New Hope Baptist Church strax norr om själva centrum. Det var där, i kören i det oansenliga kapellet på Essex Street, Whitney under ledning av mamma Cissy – själv gospelstjärna – och ibland även kusinen Dionne Warwick utvecklade den sångröst hon senare kom att hypnotisera hela världen med.

”En privat ceremoni”

Det är också just där de närmaste – inklusive Chaka Khan, Aretha Franklin, L.A. Reid, Brandy och Jesse Jackson – samlas för ett sista avsked.

– För oss är det en privat ceremoni. Vi älskade Whitney när hon bara var Nippy och vi önskar bara att få tar farväl av vår vän, säger pastorn Marvin Winans till CNN.

Sedan ondgör han sig över att media inte lämnar honom och församlingen i fred.

Dessvärre lär han också få finna sig i ett bedövande – och nödvändigt – säkerhetspådrag.

För det dystraste i hela historien om Whitney Houstons hemstad är att den efter ett mer hoppfullt decennium är på väg att förfalla igen.

Tack vare en ambitiös borgmästare, omfattande polisinsatser och gemensamma ansträngningar av invånare som tröttnat på den skenande kriminaliteten lyckade Newark under andra halvan av 1990-talet och början av 00-talet resa sig och vända tragedi till om inte succé så i alla fall till någon form av normalitet.

Den lokala ekonomin förbättrades långsamt, brottstatistiken gick nedåt, arbetstillfällen skapades, handeln med den förödande drogen crack minimerades.

När sedan Prudential Center – den luxuösa hockeyarenan där en större minnesceremoni för Whitney ett tag planerades – för fem år sedan stod klar mitt i centrum verkade det som att USA:s farligaste stad var på väg att gentrifieras – höja sin sociala status – och bli en modern lillebror till grannen New York.

Men under finanskrisen bara något år senare slogs den lokala ekonomin i spillror och stadsledningen tvingades till drastiska nedskärningar, inte minst hos den hårt prövade polismyndigheten.

”Inte ens snutarna...”

Sedan dess har drogerna återvänt, de grova brotten åter börjat öka i antal och hela stadsdelar förslummats på nytt.

Som det hette i tv-serien Sopranos – som utspelades i Newark och dess grannkommuner, främst Kearny – när karaktären Bobby Bacala sköts ner av ett ungdomsgäng:

– Inte ens snutarna åker till de där kvarteren längre…

Den deprimerande utvecklingen går de facto att följa i något som nästan liknar realtid på sajten spotcrime.com/nj/newark.

Där rapporteras en strid ström av rån, väpnade överfall, inbrott, bilkapningar – och mord.

Problemen har sina rötter i de kravaller som plågade norra New Jersey för snart 45 år sedan.

Fram till mitten av 1960-talet var Newark en välmående medelklasstad med stark amerikansk-italiensk prägel och precis som i närbesläktade Detroit finns fortfarande spår av en svunnen storhetstid i downtown-området; några av husen tvärs över torget från Prudential Center är till exempel grandiosa. Den svarta befolkningen utsattes dock för diskriminering lika brutal och orättfärdig som den som plågade samma befolkningsgrupp i den segregerade södern. Sommaren 1967 exploderade rasupplopp som mer eller mindre ödelade centrala Newark.

Familjen flyttade

Därefter gick det som i nämnda Detroit och andra städer som genomgick samma slags konvulsioner under det turbulenta 60-talet: Medelklassen flydde och kvar blev bara de allra fattigaste, utan möjligheter att bidra med mycket mer än smulor till den gemensamma skattkistan och sedan var lavinen satt i rörelsen.

Även familjen Houston flyttade hösten 1967, men kom aldrig längre än till grannstaden East Orange. Lite fredligare, men inte mycket. Och under den senaste krisen har kriminaliteten fått rejält fäste där också.

Hit kommer Whitney Houston i dag för den eviga vilan.

Men i Newark finns ingen frid.

Det är en vecka sedan Whitney Houston dog.
En vecka sedan superstjärnan somnade in i ett badkar i en hotellsvit i Beverly Hills.
Nu är hon hemma. Vid middagstid i dag begravs souldrottningen i det oansenliga kapell i Newark där allt började. I kyrkan där rösten en gång fick ton.
Men Newark är inte längre den välmående medelklasstad Whitney föddes i 1963. Det här är Aftonbladets Per Bjurmans berättelse om USA:s farligaste stad.

Följ ämnen i artikeln