"Vi pratar om allt"
Uppdaterad 2018-11-21 | Publicerad 2009-01-18
Nyqvist och Scorupco filmar med fransk stjärna och fann varandra direkt
De filmar för första gången tillsammans.
Det blixtrar redan mellan Michael Nyqvist och Izabella Scorupco.
– Det känns som om vi känt varann i tjugo år, säger Izabella Scorupco.
Med sig har de franske filmstjärnan Tchéky Karyo.
Årets första svenska filmnyhet har arbetsnamnet ”Mellan andetag och ögonblick”.
Den är skriven och regisserad av Johan Brisinger, vars förra film ”Underbara älskade” också hade Michael Nyqvist i huvudrollen.
– Jag såg den och greps, säger Tchéky Karyo, 55. När jag läste manuset förstod jag att det var en riktig regissör som har något att säga. Johan är en intressant berättare. Jag greps av de starka känslorna.
Jakten på rätta färgen
Den här dagen testas vilken film som ska användas.
En liten scen spelas in på fyra olika vis. Först med film A och skådespelarna i en sorts kläder. Sedan med film B och samma kläder. Därefter byter skådespelarna plagg och scenen tas om igen med de två olika filmsorterna.
Regissören Johan Brisinger och hans medarbetare är på jakt efter den rätta färgen.
Filmen handlar om ett svenskt framgångsrikt gift par med barn som lever ett tryggt liv. Då hände något som förändrar allt.
Johan Brisinger valde Izabella för att Michael och hon aldrig arbetat tillsammans.
Izabella: Det känns helt underbart. Kan man känna något annat med Michael? Jag har bara vetat att han är Sveriges absoluta sexsymbol.
Michael Nyqvist bryter ihop i ett fniss.
Izabella: Han är en så otroligt duktig skådespelare och en underbar människa att vara med. Det känns som om vi känt varandra i 20 år.
Michael: Ja, det gör det. Märkligt.
Izabella: Han är så jävla rolig så man smäller av.
När möttes ni första gången?
Michael: Det var i mitten av december. Vi träffades och åt middag. Jag hade sett Izabella i filmer och tänkt ”henne kommer man aldrig att träffa”. För det var så långt borta. James Bond och alla de där grejerna.
Izabella: Men så kände jag med dig med. Bonderiet gör mig alltid mer avlägsen. Fast jag är så helylle och Svensson som man kan bli.
Spelade mot varandra
Hon uttaler det som svenska bonde. Bonderiet, fast hon pratar om agent 007 Bond och ”Goldeneye” som kom 1995.
Där spelade hon mot Tchéky Karyo.
– Vi var i en cell, säger fransmannen. Jag minns att hon var kvick och nyfiken, en väldigt sympatisk och trevlig kvinna. Vi hade roligt i cellen med Pierce Brosnan. Jag spelade den ryske försvarsministern.
Ungefär samtidigt fick Michael Nyqvist upp ögonen för henne.
Michael: Jag såg Izabella i Lukas Moodyssons nio minuters elevfilm på Dramatiska institutet 1994. Mot Ernst Günther, ”Det var en mörk och stormig natt” hette den. Jag kommer ihåg att jag hoppade till. Izabella har det där nakna uttrycket. Du kan inte ljuga. Jag satt så här: Wow.
Izabella: Det är en fantastisk historia. Jag är stolt över att du har sett den. Jag har inte gjort det själv.
”Vi är livsfarliga”
Michael: När vi möttes tog det tre minuter innan vi satt i knäet på varandra. Vi pratade om allt, barn, jobb – inga spärrar.
Izabella: Livsfarliga.
Michael: Ja, livsfarliga. Och jättejobbiga för de andra.
Izabella: Efteråt tänkte jag: ”Herregud sa jag verkligen så?
Ni ska ju spela gifta och komma nära varandra.
Michael: Ja. Det är jätteroligt. När man har den här närheten som vi har fått väldigt fort finns möjligheten att spela distansen också. För då behöver man inte vara löjligt schysst mot varandra.
Izabella: Väldigt klokt sagt.
Michael: Tack.
Izabella: Vi har tagit oss igenom den barriären att vi kan våga fråga pinsamma och löjliga frågor.
Michael: Jättedumma frågor. Vi är väldigt ointelligenta båda två. Det är väl därför vi gillar varann. Vi är så jävla dumma i huvet.
Alla: Skratt.