Därför provoceras vi av författarpseudonymerna

Läs Sylvia Balac krönika

Det är ju så här författarna sk bete sig, inte sitta hemma och gömma sig bakom ett fejkat namn.

Det är inte brottsligt att skriva under pseudonym.

Men ändå provocerar de ”falska” namnen.

För vad är det de vill dölja?

Under seklerna som började med siffrorna 18 och 19 höjde ingen på ögonbrynen om man skrev under pseudonym eller med signatur. Det var ett utmärkt sätt för kvinnliga författare och skribenter att överhuvudtaget bli publicerade.

Men det var ju på den tiden då det varken fanns bildbylines eller bloggar, och folk verkade bry sig mer om vad som skrevs än om vem som skrev det.

I dag lever vi i utlämnandets tidsålder och då provocerar få saker lika mycket som utelämnandet, särskilt om det handlar om en hel identitet.

Författandet har blivit en del i det stora varumärkesbyggandet kring en person. Vi har vant oss vid att kunna träffa våra favoriter på bokmässan, se dem dansa i tv eller kunna läsa på deras bloggar vad de åt till frukost. Därför känns det som att pseudonym-författarna bryter mot reglerna.

Deckarparet Ahndoril fångades in och avslöjades, Jan Arnald likaså. Men trots enträgna efterspaningar är deras kollegor Bo Balderson och Tim Davys ännu på fri fot.

De bryter nutidens kontrakt om att alla ska vilja synas överallt och hela tiden. Ha groteskt stora bylines (som min) och sitta i morgonsoffor och prata och sen twittra om att man satt i en morgonsoffa och pratade och sen lägga ut en bild på Instagram på när man sitter i morgonsoffan och pratar och sen länka till morgonsoffa-programmet på sin blogg.

Det finns också det moralistiska perspektivet. Vi kan aktivt välja bort Gary Glitters pedofilmusik, Tintins rasistalbum och Chris Browns kvinnomisshandlarkonserter, men Tim Davys och Bo Balderson vet vi ju ingenting om. Kanske bäst att inte läsa dem alls då. De kan ju vara nekrofiler eller moderater eller veganer eller något annat vi inte gillar.

Eller så är pseudonymerna Balderson och Davys bara smarta pr-trick, kanske har de ett annat ”finare” jobb och skäms över sina deckare. Eller så vill de helt enkelt bara slippa att vara med i nästa omgång av ”Let’s dance”.

ANNONS