Vi är alla värda en biljett till Belgien
Skräp, porr och våld slog SM-rekord i veckan. En kacklande Anka, en populistisk Hägglund, en pornografisk Åkerlund och ett grovt rån.
Låt oss fly landet. Till Belgien.
Radion spelar ”Är det konstigt att man längtar bort någon gång”, Buffy Sainte-Marie-låten som fick svensk text av Stikkan Andersson 1971 även om den känns oskuldsfull och ren som 50-talet.
Den är fin, en klassiker. Hjärtat blir varmt varje gång den dyker upp, vilket är lika ofta som man flyttar, ungefär. Inte ofta. Men den dök upp i veckan, i P 1, och texten talade till mig.
För är det konstigt att man längtar bort någon gång?
Förra veckan var hiskelig. Ingen borde behöva bo här. Hela Sveriges befolkning är värd enkel biljett till, säg, Ghana. Eller Belgien. Belgien är udda så det räcker (Bryssel har en kissande pojke som symbol för staden och man får röka inne) men är inte så svagsint som Sverige var i veckan.
Vi hade Anna Anka, som var en rolig freakshow innan landets alla åsiktsmaskiner fann det nödvändigt att berätta vad just de tyckte om Anna Anka (de tyckte att hon var dålig).
Och så var det förstås KD-ledaren Göran Hägglunds gamla ”verklighetens folk”-tokerier som fick bilda en antiintellektuell dubbelmacka med Anna Ankas lyxtillvaro.
Därpå släpptes Jonas Åkerlunds dumma porrfilm till hårdrocksbandet Rammsteins usla låt ”Pussy”. Plattare blir inte provokationer, töntigare blir inte kommersiell konst och kåt blir ingen.
Sedan var det ett spektakulärt rån som imponerade storligen på alla utom de stackare som satt och räknade pengar och fick varsin k-pist upptryckt i nyllet. Rånet blev så populärt att det faktiskt exporterades till CNN och BBC.
Krydda detta med Niclas Wahlgrens nya cd, ännu ett radiopris till Gert Fylking, Lasse Kronérs ”Doobidoo”, gubbtröttman i Oldsbergs ”Här är ditt liv” och undersökningen ”Folkvald kultur” som visade att våra riksdagsledamöter mest av allt tycker om Stieg Larsson och ”Mamma mia!” så kan förra veckan gå till historien som 00-talets mest kulturellt utspädda.
Det ser surt ut för Sverige. Vi vadar i massproduktion av våld, porr, skräp och meningslöshet. Pladder. Det äkta, det som betyder något på riktigt, finns inte i vår allmänna kultur. Finns gör det billiga som alla kan ha en enkel gratisåsikt om. Olika former av ankor.
Så. Är det konstigt att man längtar bort någon gång?
Nej, det är konstigt att man inte gör det oftare.
Mot Belgien! Lås oss dra till Belgien. Vilka följer med?