New York-borna är inte alls hippa längre

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2002-07-27

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

NEW YORK. Svarta, vita, gula, bruna.

Alla människor har en dröm.

En dröm om en stambar där bartendern kan vårt namn.

Det är festligt att sitta i världens hippaste stad och tänka ”jeeeesus de har ingen koll alls här alltså”.

För nu är det hippt att dricka romdrinkar här på Manhattan.

Och – gosh! – det gjorde ju Stockholms hipsters för fyra år sen.

Men här i Det Stora Äpplet svarar fem av tio heta bartenders att det ska vara rom, i en enkät i Time Out.

Och det beror på att alla är så himla trötta på vodka-drinkar – speciellt Cosmopolitan – som blev rätt tack vare damerna i ”Sex and the city”, New Yorks trendsättar-tv-program numero uno bland massorna.

En annan bartender svarar ”allting med stoli vanilj”. Speciellt vaniljvodka & ginger ale (cream soda) är grejen, tycker Mark Pinajian på Grand Bar & Lounge och hamnar i time warp för vaniljvodka var ju the shit för tre år sedan i det gamla landet.

Vi är alltså mäd hippa i Sweden. New York är fullt av bönder.

Har också, äntligen, kommit fram till att New York har världens bästa barer inte på grund av mahognydiskarna eller de räviga lokalerna, och inte på grund av att bartendrarna knackar i disken två gånger och signalerar att de bjuder på en runda (vilket de gör ofta), och inte för att de tömmer askfatet snabbare än blixten – utan för att benen får plats under de långt utskjutande bardiskarna.

Man behöver inte sitta i 90 graders vinkel från bardisken medan man fösöker balansera en Daily News, en Brooklyn lager och en jättetallrik pasta.

Man sitter som en skolgosse.

Till exempel på Carmine’s. Där bartendern Gabriel redan vid andra besöket ropar:

– Hallo Fredderick! The Swede! Polar Bear!

Då är allt lugnt.

Då är man hemma.

Då behöver man inte sakna Paulie, Raffe, herr Lindström, Soffan, Jensa eller Matte-San. Då är det som i den legendariska Ted Danson-serien ”Skål”.

Ett ställe där ”everybody knows your name”.

Det är alla människors dröm. Det är jag säker på.

Gabriel är också bartendern som så korrekt vägrar göra Markoolios favoritdrink Piña colada (”because I don’t have to!”) men som langar upp en sensationellt välkomponerad ”shot-brick” när Strage och Gelin hälsar på här på Upper West Side. En ”mäklarbricka” ställde han sig dock helt kallsinnig till.

”Hi, Bob, hi, Stan! How’s the go going?”

Fattar inte att jag ett par veckor en gång, tror det var på vintern år 2000, tyckte om den bedrövlige white trash-charmören Jay Leno.

David Letterman är ju så himla, himla mycket coolare, roligare, smartare och sexigare. Trots att han har en svacka just nu. Men så sänder Dave heller inte från Los Angeles.

Utan från New York.

Skillnaden är som mellan Kid Rock och Jay-Z.

Hi, Bob, hi, Stan! How’s the go going?

Knäcks in the city

Fredrik Virtanen

ANNONS

Följ ämnen i artikeln