Nobelfesten är uråldrig öken-tv

Klänningar, skålar och nycirkus.

I Nobelvärlden är allt sig likt.

Men att ställa in ”Homeland” är svårsmält.

helskärm

”Det är ju kul att se vad de har på sig”. Orden är min mammas. Och summerar nog en stor del av varför så många fortfarande bänkar sig i soffan för att titta på när andra har det trevligt. För om man ska koka ner alltsammans till själva kärnan så är det precis­ det som ”Nobel 2012: Banketten” (SVT) handlar om. Som tv-event, alltså. Uppsnofsat till tänderna.

Vågade klänningar. Sorl och skål. Ingen hör vad som sägs. ”Vad tror ni att de pratar om”, kommenteras från tv:n. Journalisterna gissar. Alla nickar och hummar.

Det är – egentligen – uråldrig öken-tv som vi kommit att acceptera bara för att vi är så vana. Men det är på samma gång ganska trevlig tv. Public service-ivrarna må till och med hävda att sändningarna från Nobelfesten är själva essensen av vad den statliga televisionen ska syssla med. Att bjuda in folket att delta (eller ja, beskåda på avstånd) när de tjusiga och smarta skålar med varandra. Anna Maria Corazza Bildts frisyr ser ut att behöva en egen sal och till desserten får vi lära oss att ”glassbombens tid är förbi”. Se där. Någon kväver en gäspning och någon rättar till ett axelband. Som underhållning bjuds det på nycirkus (när gör det inte det?).

Mer spännande än så blir det liksom aldrig.

Då har förarbetet innan galan varit mer imponerande. Hur SVT i god tid innan började sända införprogram med uppsnack, expertkommentarer och möten med vinnarna. Lite som ett fotbollsmagasin för akademiker­världen. Kunnigt, engagerat och ibland riktigt rörande (porträttet av ekonomipristagaren Alvin E Roth gåendes på sitt löpband framför datorn var extra fin tv).

Men att SVT ställer in mästerliga ”Homeland” för att visa Nobelfesten är svårsmält. Hur fina klänningarna än må vara.

I kväll missar jag inte otäcka dokumentären ”Dox: Paradise lost” (SVT1). Om mord, hårdrock, fördomar och felaktiga fängelsestraff.

Hurra!

”The event” (SVT Play). Sorgligt förbisedd thrillerpärla. Osannolik intrig, men finfint skåde­speleri och pirr­iga överraskningar. Rekommenderas.

Nja...

”Pengarna på bordet” (TV4). Inte alls den svettiga nagelbitare som TV4 hoppats på, även om gapige Peter Jihde lugnat ner sig ett par hekto.