New Yorks Babylon återuppstod i Frisco
SAN FRANCISCO/LAS VEGAS. Jaha, här är ju fortfarande så vackert att ögonen tåras.
Men också eländigt.
Den som vill tro på konspirationsteorin om att det var till San Francisco New York skeppade sina problem har de pittoreska gatorna fulla av tänkbara bevis.
San Francisco ... det var inte i går.
Såvitt jag kan minnas har jag inte varit här sedan jag och Nice Guy Freddy Virtanen en sommareftermiddag 1998 gång på gång fnissade oss nerför bisarrt kringelkrokiga Lombard Street i en salt Buick.
Nu är det sen kväll och jag sitter i ett trångt taxibaksäte och frossar i ”En röst i natten”-vibbar när den surt grymtande chauffören styr in på Market Street.
Den hårda gatubelysning gnistrar i spårvagnsrälsen mitt i vägen. Några suspekta ynglingar, egentligen bara siluetter, försvinner hastigt in i en mörk gränd. En polis slår på sirenerna på patrullbilen och störtar iväg ner mot Tenderloin. Och genom den ljumma kvällen skär det ödsliga ropet från mistluren ute vid Alcatraz.
Good night America, wherever you are, liksom.
Dagen efter är skönheten tydligare – liksom fulheten.
I dagsljus ser man de hisnande backarna, de vackra spårvagnarna, de näpna, viktorianska husen, Golden Gate-bron i fjärran.
Men man ser eländet också.
I ingen amerikansk storstad finns så många uteliggare, så många trasiga tiggare, så mycket öppen misär som i centrala San Francisco.
Och detta faktum har fött en sällsam konspirationsteori med anhängare på bägge kusterna.
I mitten av 90-talet såg det ut ungefär likadant på Manhattan, men sen kom Giuliani som ett förkroppsligande av regnet Travis Bickle ber om i ”Taxi driver” och plötsligt förvandlades Babylon till Pleasentville.
Ny policy och allmän upprensning, löd den officiella förklaringen.
Men förändringen var så dramatiskt att många hade svårt att tro att det bara handlade om Rudys omvittnade brutalitet.
I stället, hävdade någon, köpte New York City enkla flygbiljetter till liberala San Francisco åt sina olycksbarn – och dit försvann allihop, med vildvuxna skägg och tiggarmuggar och allt.
Rena löjan, förstås.
Men scenariot är nu sanning i vissa läger – och tar man en promenad genom det bedrövliga Tenderloin är det lätt att förstå att idéer av det slaget kan få fäste.
Gör mig under flygning från Frisco till Vegas beredd att möta Big Bopper.
Vi hamnar i en sån super-luftgrop – och får sen dansa runt i terror-turbulens i nån minut.
Man ska inte flyga ...