Perrelli har all anledning att vara orolig

Markus Larsson

KARLSKRONA. Favorittrycket på Perrelli är enormt.

Pressen skulle kunna förvandla ett malmtåg till en femkrona.

Vilket också märks.

Charlotte har en bit kvar till det perfekta schlagernumret.

helskärm

Charlotte Perrelli sticker inte bara ut.

Jämfört med resten av startfältet är hon en alien, ett väsen från en främmande galax som amerikanerna gömt undan på flygbasen Area 51 sen slutet av 40-talet.

Hennes utseende, utstrålning och nummer är mer science fiction än schlager.

I bidraget ”Hero” har hon inte bara en av årets bästa och mest slagkraftiga re­-f­ränger. Numret ramas dessutom in av en lyxig lasershow och flimrande, digital elektronik.

Jag gillar verkligen hennes kyliga och artificiella och moderna disco. Nånstans är jag också rätt övertygad om att Perrelli blir en av Sanna Nielsens största utmanare i finalen.

Men jag har varit ganska övertygad förr. Minns bara ”Androla”. Och det gick ju käpprätt åt andra chansen.

Det märks att Perrelli är obekväm i den gula,trånga och tunga ledartröjan.

Hon håller igen under de inledande repetitionerna. Sparar rösten och tar inte ut svängarna.

Perrelli har all anledning att vara orolig.

Svenska folket verkar vara ganska stjärntrötta. De har verkligen inte röstat fram originella personligheter och spektakulära nummer i år.

I stället har de ofta valt artister som är lika extraordinära som en lagomsvensk trädgårdsslang.

Ett par ”Så ska det låta”-flintisar, till exempel.

Resten av torsdagen förflyter ungefär så här:

Niklas Strömstedt har uppknäppt skjorta, Linda Bengtzing tar i så att hon bokstavligt talat springer omkull sig själv, Fronda joggar på stället och ser förvånad ut och Daniel Mitsogiannis koordinationsförmåga är så?... orutinerad att han inte klarar av att le och sjunga samtidigt.

Och Nordman iscensätter ett häxbål på scenen.

Vilket säger det mesta om när och var duon egentligen hör hemma.

De förtjänar en enkel biljett tillbaka till medeltiden.