"Booktok" växer i Sverige – väcker ungas läslust

”Booktok”-febern har drabbat även Sverige. Nu blir de svenska profilerna allt fler, och under hashtaggen tipsar de om favoritböcker och uppmuntrar till läsning. TT har träffat två av de största namnen.

När Jasmine Darban, 21, blev viral på Tiktok med en video om pluggtips växte följarskaran snabbt. I dag har hon 38 400 följare, och tipsar också om böcker under hashtaggen ”booktok”. Tiktok-trenden hjälpte henne själv att hitta tillbaka till läslusten hon hade som barn.

I dag har trenden blivit allt större i Sverige, och Jasmine Darban märker en stor attitydförändring till läsning bland ungdomar i sin närhet sedan ”booktok” blev populärt.

— Många av mina vänner sade ”aldrig i livet” till böcker förut. Nu vänder de sig till mig för bokrekommendationer.

Tyra Edin, 20, hakade på ”booktok”-trenden ungefär samtidigt som Jasmine Darban och har byggt en följarskara på 22 400 personer. Även hon ser att trenden växt sig stark i Sverige, och de svenska profilerna blir fler.

— Det är en dominoeffekt. När någon börjar läsa och göra content av det på Tiktok så följer andra. Tiktok är ett starkt redskap, när något trendar så inspirerar det många.

Känslorna styr

Olle Lidbom, medieanalytiker och kommunikationschef på Norstedts menar att styrkan med ”booktok” är att det är känslostyrt, och att man på ett effektivt sätt kan kommunicera hur en bok har fått en att känna.

— Det skiljer sig väldigt mycket från traditionell litteraturkritik, och har blivit ett nytt sätt att tipsa om böcker på, säger Olle Lidbom.

Jasmine Darban berättar att hon i en tidigare intervju fått frågan om hon inte anser det vara ett problem att hon inte har någon formell utbildning i litteratur när hon tipsar om böcker.

— Då sa jag nej, ”booktok” handlar mindre om kvaliteten på litteraturen och mer om hur en bok får en att känna.

— Vet jag att en bok kommer att framkalla starka känslor motiverar det mig till läsning.

Olle Lidbom menar också att ”booktok” främst görs av, och riktar sig till, unga kvinnor – en målgrupp som varit svår för litteraturkritiken att nå de senaste 20 åren. På så sätt kan ”booktok” vara ett komplement till en mer traditionell form av litteraturkritik.

Engelskspråkig litteratur störst

Trots att de svenska ”booktok”-profilerna blir allt fler, är de böcker som lyfts fram i de flesta fall på engelska.

— Själv läser jag till ungefär 90 procent på engelska. Men det är viktigt att pusha för svenska författare också, säger Tyra Edin.

Jasmine Darban läste mer på svenska innan hon började med ”booktok”, berättar hon. Nu gäller det att läsa på engelska för att vara relevant.

— För att hänga med på ”booktok” och vara aktuell i mina videor så krävs det att man läser på engelska. De böcker som blir stora på ”booktok” tar ofta lång tid att bli översatta, och då är hajpen redan över.

— Det är svårare att kunna växa och bli ett stort konto i Sverige. ”Booktok” börjar slå igenom här men det är inte riktigt samma sak.

Försäljningen av litteratur på engelska har accelererat de senaste åren i Sverige, säger Olle Lidbom. Det är en delvis oroväckande utveckling, menar han.

— Man kan oroa sig för vad som ska hända med de svenska författarna och det svenska språket när den här starka trenden är så anglifierad. Hela bokbranschen funderar mycket på det och kollar på siffrorna.

Läslusten viktigast

Genrerna är många på ”booktok” och alla kan hitta sitt eget intresseområde, säger Jasmine Darban. Men fördomarna finns också. Genren ”young adult”, ungdomsromaner, är populär på ”booktok” och ses ibland ner på av vissa, menar Jasmine Darban.

— Läser man till exempel Colleen Hoover, som skriver ungdomsböcker och romance, så tycker inte folk att det är riktig litteratur. Det är väldigt elitistiskt.

”Booktok” kritiseras också för att handla mer om estetik och livsstil än om själva litteraturen. Det tycker Tyra Edin inte spelar någon roll, så länge folk läser.

— Det kan definitivt vara så, att det mest ska se fint ut att man läser. Man kan ju göra det av olika anledningar, men ingenting är fel så länge man hittar läslusten.