En feg teater med harmlösa frågor
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-10-04
”Här är ditt liv” är inte avslöjande.
Det är teater.
Tyvärr feg, glömsk och intern teater.
”Programmet är för snällt”, svarade Stina Lundberg Dabrowski själv efter sändning, live i SVT Play, på frågan om vad hon blev gladast av.
– Man blir glad för allting. Då är det nog något som är fel.
Stina sa det förstås i ett tillstånd av posttraumatisk ”Här är ditt liv”-stress, och med ett utpustande leende, men det var hennes första reaktion på programmet.
Att det inte var ärligt.
Och inte en utan två gånger under programmet var hon inne på samma sak. ”Här spelar vi teater”, sa hon i början, och senare att Leonard Cohen ”inte var teater, som det här”.
Märkligt att ett så luttrat tv-proffs ville förflytta tittarna ur illusionen av att vi verkligen fick veta hur Stinas liv har varit. Antagligen var det hennes journalistiska integritet som skrek.
Annars hade man kunnat luras – till skillnad från i de trivsellismande programmen med de bortskämda primadonnorna Persbrandt och Svennis, som Ingvar Oldsberg varken tilläts eller ville lirka upp.
Sådana skandalomsusade gäster bör Oldsberg undvika. Kändiskulten har växt sig för stark sedan Lasse Holmqvists ”Här är ditt liv”-dagar.
Alla vet vilka frågor som undviks, det blir ett för flagrant hyckleri, som stämningen vid ett familjejulbord där ingen får nämna att mamma super.
Mycket klokare då att välja oförvitliga men ändå intressanta figurer som Jan Eliasson och Stina Dabrowski. Trist då att gästen själv gjorde samtalet internt med sitt prat om teater.
Det kan man inte skylla Oldsberg för. Däremot att han, med sina fenomenala förmåga att undvika allt brännande, glömde tre givna följdfrågor:
Stina sa om en intervju med Jan Stenbeck att ”då var jag en liten människa, och han förlät mig aldrig”. Varför? Hur visade det sig? Otroligt spännande, men Ingvar rusade vidare.
Stal verkligen ABBA-Benny Anderson ”Kåta Maja”-visan från Stina? Hon verkade uppenbarligen tycka det. Ingvar glömde pressa.
Stina bekände att hon gjort ”otroligt mycket dumheter”. Vilka då? Att vilja ta med en hund in i tv-huset är inte en gigantisk kioskvältare. Resten ingick antagligen i sådant ”vi inte fick prata om”, som den skruvade vännen Åke avslöjade om försnacket inför teaterföreställningen. I stället dök en mysig kubansk tant upp, Esperanza, vilket var roligt för Stina. Bara för Stina. Vi tittare fick veta att Esperanza bär på stor visdom och är kunnig i risrätter.