Här är jag – utan åsikter
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-02-22
LINKÖPING. På allmän begäran!
Och för första och sista gången.
Här är den objektiva och neutrala schlagerkrönikan om de inledande repetitionerna i Linköping.
Det är torsdag.
Och det känns, åter igen, som att repetitionerna tänker hålla på tills folk börjar hoppa groda runt midsommarstången.
Inte mycket händer.
Så detta är ett utmärkt tillfälle att gå alla läsare som mejlat och tyckt att jag måste skriva mer objektiv kritik till mötes.
Det innebär bland annat att vi genast måste byta ut den sjukt värdeladdade avdelningen ”Larssons läckraste” och ”Larssons loska” mot det betydligt mer passande ”Larsson noterar 1 & 2”.
Är ni med? Då kör vi. Den objektiva krönikan börjar... nu.
Repetitionerna startar klockan 10.50.
BWO är först. Mot slutet av låten hissas Martin Rolinski upp i en korg. Han ler och sjunger och Alexander Bard har skägg.
En av journalisterna på parkettplats säger att BWO:s bidrag ”Lay your love on me” påminner om Lili & Susies ”Oh mama”.
Några håller med.
Patrik Isaksson uppträder med en röd mikrofonsladd. Det kan vara svårt att se om du är färgblind. Han får applåder efteråt.
Caracola är inte samma namn som Carola. Gruppens låt heter ”Smiling in love” och refrängen går så här:
”O-woppa-de-oopa-de-deeeooo”.
Caracola får applåder.
Frida sjunger ”hoppa”. Thérèse Andersson tittar in i kameran. Namnet Eskobar innehåller tre vokaler och fyra konsonanter.
Alla får applåder.
Enligt Svenska spel är BWO och Ainbusk favoriter på lördag.
En journalist i pressrummet varnar dock för Isakssons bidrag.
– Han kan bli farlig, säger han.
En annan journalist tycker att det är svårt att tippa vilka som går till Andra chansen i Kiruna.
En tredje journalist frågar efter toaletten.
Repetitionerna slutar klockan 17.50.
Det regnar i Linköping.
Asfalten är blöt.