Dokumentärfilmare besvikna på ny filmrabatt

Erika Josefsson/TT

Publicerad 2022-09-04

Endast dokumentärfilmer med budget dubbelt så stor som genomsnittet, kan söka den nya produktionsrabatten. Arkivbild.

Dokumentärfilmen är i princip utesluten från den nya statliga produktionsrabatten. Det menar Elin Kamlert, filmproducent och ordförande i Oberoende Filmares Förbund. Hon ser reglerna som ett svek mot dokumentärfilmarna.

Snittbudgeten för de dokumentärer som får produktionsstöd från Filminstitutet ligger på 5 miljoner kronor. För att kunna söka pengar från den nya statliga produktionsrabatten krävs dock en budget på 10 miljoner kronor. Bland de dokumentärfilmer som har fått statligt produktionsstöd de senaste fem åren har bara fem filmer haft så stor budget.

– Vi tycker att det innebär att man i princip utesluter dokumentärfilmen, det är så oerhört få dokumentärfilmer som kommer upp i den budgetnivån, säger Elin Kamlert.

Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) svarar i ett mejl att den nya produktionsrabatten är ett av flera offentliga filmstöd.

”De som inte når upp till kraven för detta stöd kan söka andra, skriver hon.”

Stig Björkmans film om Joyce Carol Oates, Maria Loohufvud och Love Martinsens ”Calender girls” och Magnus Gerttens ”Nelly & Nadine”, men också ”Det ska va gôtt å leva” om Galenskaparna, är några exempel på svenska dokumentärer ur årets utbud. Men dokumentärfilmarna har de senaste åren har haft svårare att hitta finansiering framhåller både Magdalena Jangard, Filminstitutets chef för produktionsstöd, och Elin Kamlert.

Inte samma möjlighet

Medan strömningsplattformarna har öppnat nya dörrar för fiktion, drama och tv-serier har dokumentärfilmerna inte fått samma möjligheter.

– - Strömningsjättarna är inte så intresserade av dokumentärfilm och särskilt de dokumentärfilmer som skildrar samhällsförändring och som till sin natur görs på mindre budget. Ofta är det enskilda som filmar, ibland i utsatta situationer, men det betyder inte att det inte kostar pengar, det hade varit välkommet med pengar till dem också, säger Elin Kamlert.

– En succé för en dokumentärfilm behöver inte alls innebära en ekonomisk framgång för producenten och det måste man erkänna och se!

Nya arbetstillfällen

Produktionsrabatternas 100 miljoner kronor delas dock inte ut av Filminstitutet utan av Tillväxtverket och riktas till filmen som näring snarare än som konstart. Själva syftet är att locka både svenska och internationella produktionsbolag att förlägga filminspelningar till Sverige. Målet är att både stärka svensk filmbransch och gynna regional utveckling, skriver kulturminister Jeanette Gustafsdotter sitt mejl:

”Stödet är därför särskilt utformat för att generera nya arbetstillfällen även utanför filmproduktionerna. Det kan vara på restauranger, inom måleri, byggnad, transport, ljud- och bildteknik, detaljhandel och andra lokala näringar. Produktioner med större budgetar bedöms bäst kunna bidra till en sådan utveckling.”

Magdalena Jangard har förståelse för dokumentärfilmernas besvikelse:

– Vi har en dokumentärfilm i världsklass, det är så fina filmer som kommer och de är så utsatta när det gäller finansieringen. En viktig fråga är hur finansieringen ska klaras i framtiden och hur man ska kunna fortsätta hålla denna höga nivå. Det är en jätteangelägen fråga.

Följ ämnen i artikeln