Drömmarna spårade ur
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2008-10-17
The Baader Meinhof complex ett intressant och fascinerande porträtt
Tyskt DRAMA av Uli Edel, med Martina Gedeck, Moritz Bleibtreu, Johanna Wokalek m fl.
Ett av de mest omdebatterade kapitlen i tysk nutidshistoria, komprimerad till Hollywoodliknande actionfilm i rasande tempo.
Från 1967 till 1977 spred RAF, Röda arméfraktionen, skräck i främst Västtyskland genom bombsprängningar, kidnappningar, bankrån och mord på höga politiker, jurister och industrimän. Två vänsterradikala studenter, Andreas Baader (Moritz Bleibtreu) och Gudrun Ensslin (Johanna Wokalek), ville gå ett steg längre än att bara demonstrera. De hade upplevt och blivit upprörda över polisens (och som de upplevde hela det borgerliga samhällets) övergrepp i samband med en demonstration 1967.
Några år senare slog de sig samman med Ulrike Meinhof (Martina Gedeck), etablerad journalist på vänsterkanten. Efter en våldsam konfrontation, då en vakt blev svårt skottskadad, fanns inte längre någon återvändo. RAF-gänget hamnade i en ond spiral av stegrat våld, lika ofta för att själva överleva som för att där fanns något politiskt syfte bakom.
Filmregissören Uli Edel, sedan många år i Hollywood, skäms inte för att använda den amerikanska drömfabrikens berättarstil. Högt tempo och mycket skottlossningar. Men han lyckas också träffsäkert skildra tidsandan. Den stundtals naiva vänsterrörelsen. Den sexuella revolutionen. Och alla röker minst lika mycket som i svenska proggserien ”Upp till kamp”.
Ibland använder man arkivbilder. Därför är Bo Holmström med i någon sekund, i samband med gisslandramat på västtyska ambassaden i Stockholm 1975.
Ett intressant och fascinerande porträtt av ett gäng naiva radikaler vars drömmar spårade ur och blev till besinningslöst våld.