Garfield fyller väl ut Spider-mans trikåer
Publicerad 2012-07-06
The amazing Spider-man
Regi Marc Webb, med Andrew Garfield, Emma Stone, Rhys Ifans, Denis Leary, Sally Field och Martin Sheen.
ACTION Humor? Ja. Bra action? Ja. Söt romantik? Ja. Serietidningskänsla? Oh ja.
Nya Spider-man fyller ut trikåerna och är lika sevärd som de tre filmerna med Tobey Maguire i huvudrollen. Precis som där finns det också plats för drama och eftertanke. Den 17-årige Peter Parker måste fundera på om hans maskerade kamp mot brottslingar är en bra sak eller inte. Och om han kan berätta sanningen för någon. Går det att kombinera superhjältelivet med kärlek?
På ett sätt är det en onödig film. Den berättar i grunden samma historia som första ”Spider-Man”, med premiär för tio år sedan. Fotointresserade och mobbade eleven Peter Parker bor med sin faster och farbror, blir biten av en spindel och får märkliga krafter. När något händer med farbrodern börjar han patrullera New Yorks gator och stoppa brottslingar. Han är kär i en flicka i skolan.
Men den nya filmen hittar andra infallsvinklar på historien. Den börjar med Peter Parker som barn, och hans pappas hemliga jobb som forskare har stor betydelse för intrigen. Flickan den här gången är Gwen Stacy, inte Mary Jane som för tio år sedan.
Hon är också en duktig elev och intresserad av vetenskap, och deras gemensamma nyfikenhet kring forskning är viktig för handlingen.
Förhållandet mellan de två 17-åringarna är filmens centrum och fungerar mycket bra. Även utan actionscenerna skulle ”The amazing Spider-man” vara en sevärd tonårskomedi. Andrew Garfield (strax 28 år) är mycket bra i huvudrollen, Emma Stone (23) är en perfekt motspelare som den kaxiga smarta Gwen.
Garfields Spindelman är lite busigare och stöddigare, både mot brottslingar och mot sina nära. Hans revansch på skolans dumme basketkille Flash är hånfull. Vilket leder till filmens tema om hämnden som drivkraft.
Actionscenerna är välgjorda utan att man tappar hakan. Hjälten använder sitt superstarka spindelnät effektfullt som vapen och hjälpmedel. 3D ger en djupare bild och fungerar särskilt bra i några scener med hologram.
Men som alltid är det den mänskliga sidan av superhjälten som fångar en i nätet. Hans svagheter blir filmens styrka.