Helenas triumf
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-01-25
Stjärnan skulle bojkotta galan – men ändrade sig i sista stund
Först skulle hon bojkotta Guldbaggegalan.
Publikens kärlek fick Helena Bergström att tänka om.
– Vi fick så många mejl med budskapet: Snälla, kom till galan, så då ändrade jag mig, säger hon.
Den 46-åriga skådespelerskans utspel om att maken Colin Nutley, 66, är mobbad av kritiker och Svenska Filminstitutet har varit den stora snackisen i nöjesvärlden den här veckan.
Hon ångrar inte sitt utspel, utan tycker det var skönt att få det ur sig.
Någon Guldbagge-nominering blev det inte till ”Änglagård – Tredje gången gillt”, men den var en av tre filmer, de andra var ”Snabba cash” och ”Farsan”, som tävlade om Biopublikens pris, som röstades fram av tv-tittarna under sändningen.
Publiksuccé
Med tanke på att Colin Nutleys film nu har setts av mer än 530 000 personer på bara drygt fyra veckor, var den lite av en favorit till priset.
Men du skulle ju inte komma hit. Är inte det en märklig helomvändning?
– Jo, det kan man ju tycka, men... den kärlek vi fått från publiken gjorde att jag kände att jag måste komma hit. I och med att priset delades ut så sent i programmet, var det också möjligt, det var efter att det föräldramöte jag var på tidigare på kvällen hade slutat.
Smög in
Helena Bergström gick alltså aldrig på röda mattan med de andra stjärnorna, utan smet in mot slutet av sändningen.
På scenen höll hon det allra kortaste tacktalet:
– Kära, kära, kära publik, tack så hemskt mycket, vi säger gång på gång att vi gör filmer för er, tack för ert stöd.
Efteråt berättade hon och två andra av filmens stjärnor – Maria Lundqvist och Rikard Wolff – om sina känslor kring att få biopublikens pris.
– Publikens pris, det är ju som att få pris av den allra största juryn, säger Rickard Wolff.
Berör många
– Jag har nog aldrig varit med i en film där man fått så mycket respons från folk man mött, säger Maria Lundqvist.
Helena Bergström menar att när Colin Nutley lyckas, så gör han filmer som tycks ha något som berör väldigt många.
– Vi fick mejl från ett litet samhälle där folk hade börjat knåpa ihop ett eget pris till Colin, när han nu inte var nominerad här. Och på gatan i dag skrek några byggnadsarbetare efter mig: när ska ni göra en film om våra liv?