Så räddade Hugh Hefner Hollywoodskylten
Stormar, självmord och Playboy-pengar bakom 100-årig skylt
Publicerad 2023-07-18
Hollywoodskylten, den främsta symbolen för filmvärldens huvudstad, fyllde 100 år i veckan.
Dessutom har 120 år passerat sedan Hollywood fick stadsrättigheter.
Staden byggdes ute på landsbygden av en ambitiös 25-årig kvinna, samtidigt som den nya filmbranschen letade efter en plats för sin drömfabrik.
Det blåste rejält i filmvärldens huvudstad den 10 februari 1978.
Så pass mycket att vindarna knäckte två av bokstäverna i den ikoniska Hollywoodskylten uppe på Mount Lee i Griffith Park, Los Angeles. Det första o:et hade blivit ett u och ett av de andra o:na hade helt kollapsat.
Det här duger inte, var det många i Los Angeles som tänkte. Hollywood ska stå för glamor och elegans. Men den mest berömda symbolen för det är så sliten att det inte ens står ”Hollywood” längre på skylten, utan ”Hullywo d”.
I dess dåvarande form hade skylten stått där sedan 1949, då den senast renoverades. Under 70-talet blev behovet av ett ansiktslyft allt mer tydligt. Februaristormen visade att en gräns hade nåtts.
Det var inte klart hur en renovering skulle bekostas. Senast det var aktuellt hade stadsstyret i Los Angeles kommit överens med privata intressen i Hollywood om en lösning. 1978 fick man börja om från början.
Initiativet togs av Hugh Hefner, grundare av Playboy. Han inledde en kampanj för att locka donatorer till att bekosta en ny skylt.
Så gick det till när Hollywoodskylten kom att räddas av en playboy och en rockikon.
Hollywood var ödemark
Vi backar bandet till slutet av 1800-talet.
Glamor har alltid varit mer en tanke och ett koncept än en verklighet i staden Hollywood. Elegansen och rikedomarna står människor för, inte staden i sig.
Hollywood var till en början mer eller mindre ödemark utanför Los Angeles, en stad som på slutet av 1800-talet gick en lysande framtid till mötes. Stora järnvägslinjer hade letat sig fram till L A och man var bara några år från att upptäcka olja i marken.
1887 var Daeida Wilcox 25 år gammal, gift med ranchägaren Harvey Wilcox. De hade köpt mark utanför Los Angeles och hade storslagna planer på att sälja delar av marken till personer som var intresserade av att skapa ett samhälle. Men vad skulle denna nya stad heta?
Daeida hörde talas om en plats i Illinois som hette Hollywood, döpt efter det engelska ordet för järnek. Det lät bra och dessutom var hon vidskeplig och trodde att järnek kunde bringa lycka. Så Hollywood fick hennes nyblivna stad heta.
Det gick bra för Hollywood. Daeida var med hela vägen under dess utveckling, tillsammans med nye maken Philo Beveridge, som hon gifte sig med efter Harveys död 1891. Paret såg till att banker, postkontor, teatrar, trottoarer och mycket annat byggdes.
Samtidigt väckte en ny konstform allt större intresse, tack vare bröderna Lumière i Frankrike och Thomas Edison i USA. Snart skulle filmen förändra Daeidas stadsprojekt för evigt.
Flyttade för att slippa Thomas Edison
I början på 1900-talet hade Edison blivit ett hinder för filmens utveckling. Hans företag ägde patent på filmkameran och annan utrustning. Ville man använda sig av dem slutade det ofta med att man drogs inför rätta för varumärkesintrång.
Åtminstone om man bodde i New York. De tidiga filmskaparna blickade västerut. Dels för att slippa Edison, dels för att vädret i södra Kalifornien gjorde inspelningarna lättare.
1910 kom en av filmens stora pionjärer, D W Griffith, till Los Angeles med sitt sällskap för att filma. Under vistelsen utforskade de markerna utanför staden och hittade den lilla byn Hollywood. Den såg så gemytlig ut att Griffith spelade in en film där, den 17 minuter långa ”In old California”. Den hjälpte till att övertyga östkustens filmskapare om att framtiden låg i Kalifornien.
Hollywood hade visserligen inget intresse för film. Tvärtom, dess styre hade till och med förbjudit biografer. Men saker och ting förändrades snabbt.
1903 fick Hollywood bli en självständig stad, men redan sju år senare infogades den i staden Los Angeles. Huvudsyftet var att få tillgång till Los Angeles avloppssystem. Men en positiv bieffekt var även att biografförbudet upphörde att gälla.
Fyra år senare dog Daeida Wilcox, Hollywoods grundare och eldsjäl, i cancer. Då hade redan filmindustrin etablerat sig ordentligt i området.
4 000 glödlampor i ”Hollywoodland”
Filmen som konstform exploderade under de kommande tio åren. Världen runt blev den forna lilla byn Hollywood synonymt med äventyr och skratt, romantik och tårar.
Orsaken till att Hollywoodskylten sattes upp på Mount Lee har ingenting med film att göra. Det skulle byggas nya fastigheter i Hollywood och den ansvariga firman hade döpt området till Hollywoodland. Men hur gör man bäst reklam för det? Jo, genom att sätta upp en tillfällig, nio meter bred och 15 meter hög, reklamskylt i bergen ovanför området.
I juli 1923 kom skylten ”Hollywoodland” på plats. 4 000 glödlampor såg till så att de vitmålade bokstäverna i trä syntes ordentligt.
Där blev skylten kvar. Visserligen släcktes glödlamporna efter tio år, det blev alldeles för dyrt... men liksom Stomatolskylten på Södermalm i Stockholm kom Hollywoodland-skylten att fylla ett annat syfte. Den blev synonym med filmhuvudstaden, inte de nybyggda husen nedanför berget.
På 40-talet började förfallet. Bokstaven ”H” föll samman 1944. Det var oklart om det berodde på hårda vindar eller vandaler. Fem år senare krävde boenden i området att skylten skulle tas bort. Synd att slänga ju, resonerade andra.
Efter en överenskommelse mellan stadsstyret i Los Angeles och privata affärsintressen renoverades skylten. Då passade man även på att stryka ”land” från skylten, eftersom kopplingen till bostadsområdet var överspelad sedan länge.
Tillbaka till 1978.
Hugh Hefners kampanj för att rädda Hollywoodskylten blev en stor framgång. Den 11 november firade Hollywood 75-årsjubileum som stad, ett evenemang som direktsändes på tv. Då presenterades även den nya skylten.
Den här gången var den byggd för att hålla. Nu var den gjord helt i stål.
Hefners taktik var att övertala åtta sponsorer att ”köpa” varsin bokstav i Hollywoodskylten; den nionde bekostades av honom själv. Var och en bidrog med runt 27 000 dollar.
Bokstaven ”y” stod Hefner för. Det första ”o:et” sponsrades av Alice Cooper, till minne av komikerlegenden Groucho Marx. Skådespelaren Gene Autry och sångaren Andy Williams var andra som ”köpte” bokstäver.
Äntligen stod skylten stadigt. Den målades om senast 2005.
Det kan vara svårt att nå sina drömmar. Numera ser Los Angeles stadsstyre till att det även är svårt att fysiskt komma i närheten av Hollywoodskylten.
Hoppade från bokstaven H
Det finns en scen i filmen ”Chaplin” (1992) där Douglas Fairbanks (Kevin Kline) och Charlie Chaplin (Robert Downey Jr) är ute och rider i bergen. När de kommer till Hollywoodskylten klättrar de upp på den. Ska man nå den amerikanska drömmen måste man våga klättra.
Inte för att det garanterar lycka. Skådespelaren Peg Entwhistle avslutade sitt liv den 16 september 1932 genom att hoppa från bokstaven H i Hollywoodlandskylten, ett självmord som har blivit en tragisk del av filmstadens historia, omsjunget bland annat av Lana Del Rey i låten ”Lust for life”.
Det kan vara svårt att nå sina drömmar. Numera ser Los Angeles stadsstyre till att det även är svårt att fysiskt komma i närheten av Hollywoodskylten, skyddad som den är av larmsystem, barriärer och kameror.
Källor: ”The story of Hollywoodland” (Gregory Williams), Los Angeles Times, The Spartanburg Herald, ”The Hollywood sign: Fantasy and reality of an American icon” (Leo Braudy), ”Hollywood: Mecca of the movies” (Blaise Cendars).
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.