Många filmer även på teatern - och på Dramaten är det knasigt underhållande
Publicerad 2023-10-19
Film är bäst på bio. Men inte så dumt på en teaterscen heller.
Fast den legendariske regissören skulle nog rotera i sin grav om han hade fått se ”KonstABs Ingmar Bergmans Såsom i en spegel”.
Ovanligt många filmer kan just nu även ses på teatern. Ofta som musikaler.
Colin Nutleys ”Änglagård” (1992) går för utsålda hus på Oscarsteatern i Stockholm. Och är så bra att det lär bli en riktig långkörare. En historia som berör. En stjärnspäckad och suverän ensemble. Sånger som fastnar.
På Chinateatern i Stockholm spelas musikalversionen av Baz Luhrmann-filmen ”Moulin Rouge!” (2001) och på Uppsala Stadsteater Dolly Parton-musikalen ”9 to 5” (1980). Båda har fått positivt mottagande.
”Cabaret” (Helsingborgs Stadsteater och Dalateatern i Falun) och ”Hair” (Göta Lejon, Stockholm) var visserligen musikaler från början, men alla versioner av dem får finna sig i att jämföras med Bob Fosse-filmen från 1972 respektive Milos Forman-filmen från 1979. Har sett ”Hair”, som är fräckt moderniserad, har Viktor Norén som stjärna och musiken är fortfarande fantastisk.
I Värmland spelas ”Kinky boots” med Cyndi Lauper-musik i Säffle och ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret” i Karlstad. Bygger på en föga känd brittisk film från 2005 respektive Jonas Jonassons roman från 2009, men den sistnämnda har, vad jag hört, lånat grepp från Felix Herngrens film från 2013. Är nyfiken på båda.
Annars rekommenderar jag gärna ”Waitress” med en suverän Mercedesz Csampai på Östgötateatern. Spelas i Norrköping till och med 28 oktober, sedan i Linköping 18 november-31 december. Faktiskt bättre på scenen än Adrienne Shellys kultfilm från 2007.
Västkustkollektivet KonstAB med sin smarta slogan Helhetslösningar inom kultursektorn tror jag mest har använt Ingmar Bergman-filmen från 1961 som en ursäkt för att få skapa en lite skandalös teaterhappening med Dramatens resurser. Målarsalen har blivit en läcker gipsgrotta där de och några Dramaten-skådespelare ”har sig” på ett fantasifullt sätt, med eller utan kläder.
Jag tycker det i all sin knasighet är väldigt underhållande, utan att riktigt kunna förklara varför.
Det finns kopplingar till filmen. Men Bergman hade nog fått ett raseriutbrott…