”Flyktingkrisen är en kris för den som flyr”

David Aronowitschs filmer handlar ofta om människor som tappar makten över sina liv vid politiska konflikter.

– Jag blir så väldigt drabbad av det och det borde alla bli, säger han inför biopremiären av "Idomeni", som följer två yazidiska familjer under flera års tid.

Litegrand av en slump befann sig David Aronowitsch vid gränsen mellan Nordmakedonien och Grekland i augusti 2015. Han hade medverkat vid en filmfestival i Kosovo med baktanken att åka till Makedonien, vars gränser precis hade öppnats.

– Precis när vi kom dit så började det komma jättemycket människor, 2–3 000 om dagen. Tågen gick fortfarande och det blev kaos när folk ville åka med för att ta sig vidare. Det var omskakande.

Flydde folkmord

Planen var från början att filma själva platsen, som snabbt blev Europas största flyktingläger, döpt efter den grekiska byn i närheten. Men när teamet – som också bestod av filmaren Ahmed Abdullahi ("Martyren") och fotografen Pia Lehto – återvände i mars 2016 träffade de Nadia och Nawaf.

De hade flytt det pågående folkmordet på den yazidiska minoritetsgruppen i Irak tillsammans med sina barn. Via dem kom Aronowitsch också i kontakt med Yasir, vars fru i början av filmen är fånge hos IS.

– Yasirs öde visar hur extremt det här folkmordet är så vi förstod ganska snabbt att vi ville följa de här två familjerna. Ofta är vi som en fluga på väggen och låter scenerna ta den tid det tar. Men i Yasirs fall kändes det nödvändigt med en intervju för att få fördjupning.

I scenen ifråga berättar Yasir om hur hans yngste son, bara ett år gammal, dör när IS attackerar hemmet. En annan tung del av filmen behandlar en drunkningsolycka i lägret, ett trauma som några av barnen i filmen återkommer till flera gånger under åren som de blir filmade.

– Jag blir så drabbad när jag ser det och då har jag ändå sett det hundratals gånger, säger David Aronowitsch.

Återkommande tema

Han har tidigare medregisserat dokumentären "Jag är Dublin", som handlar om hur Dublinförordningen påverkar enskilda människor, samt ett flertal animerade kortfilmer, som "Gömd" och "Slavar", tillsammans med Hanna Heilborn.

Varför han återkommer till migration och dess offer har han först lite svårt att svara på.

– På ett sätt är det bra att inte analysera för mycket. Men i grunden handlar det väl om att människor som hamnar i kläm i politiska konflikter fråntas makten över sina liv – det blir jag väldigt drabbad av och det tycker jag att alla borde bli.

Politiserad debatt

David Aronowitsch beskriver debatten kring det dagsaktuella lägret Moria i Grekland samt migrationsöverenskommelsen som "en katastrof".

– Det har blivit så politiserat, det handlar inte längre om att respektera flyktingkonventionen eller mänskliga rättigheter. Hela diskussionen har förskjutits och språket förändrats, mot SD och de högerextrema vars politik nu inkorporeras i de etablerade partierna.

TT: Det finns de som säger: "Vi kan inte bara öppna gränserna och ta emot alla som kommer hit."

– Det är en sådan korkad diskussion för den är så lokal och nationell. Man måste se det större och mer globalt. Flera länder måste ha öppna gränser samtidigt, säger han och fortsätter:

– Det som man kallade flyktingkrisen var inte en kris för Sverige, det var en kris för dem som tvingades fly. Vi gjorde det till en kris för att vi inte kunde hantera det bra och vi utsätter fortfarande människor för farliga vägar och att bo så som de gör i Moria.